Trots löften om förbättring – ingenting har hänt

Vi som bor inom kommunens äldreomsorg är inte bara en massa celler, utan vi är människor som både kan tänka och som ni kan föra en dialog med, menar insändarskribenten.

Vi skulle få sjukgymnastik och träningsrum, två maträtter att välja på, en kontaktperson var utlovad, mer tid för fritidsverksamhet och mycket annat. Men ingenting händer, skriver en boende.

Vi skulle få sjukgymnastik och träningsrum, två maträtter att välja på, en kontaktperson var utlovad, mer tid för fritidsverksamhet och mycket annat. Men ingenting händer, skriver en boende.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Insändare2023-08-24 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den 1 maj trädde en stor förändring igenom i kommunens äldreomsorg. En förbättring som blev till en försämring. Servicehus blev till trygghetsboende. Kommunen tog bort en heltidsanställd sjuksköterska, läkarronder, arbetsterapeuter och sjukgymnaster på plats. Boende med hemsjukvård har kvar sina insatser, men alla vi andra måste numera alltid vända oss till vårdcentralen. 

Vi skulle få sjukgymnastik och träningsrum, två maträtter att välja på, en kontaktperson var utlovad, mer tid för fritidsverksamhet och mycket annat. Hälsa skulle vara ett centralt begrepp. 

Nu har snart fyra månader passerat med både kunskap och erfarenheter. Men ingenting har hänt. Svikna löften gör ont.

Har vi en dålig äldreomsorg i vårt land? Nej, det har vi inte. Men det finns en problematik. I maktens portar sitter politiker och andra makthavare och planerar och bestämmer hur äldreomsorgen ska se ut. Men vi som bor inom äldreomsorgen och betalar för vår omvårdnad blir inte tillfrågade. Områdesbaserad vård och omsorg handlar väl om våra boendes hälsa och välfärd? 

Vi som bor inom kommunens äldreomsorg i ett trygghetsboende är inte bara en massa celler, utan vi är människor som både kan tänka och som ni kan föra en dialog med. Vi har kunskap om en bättre äldreomsorg och livserfarenhet. Vi hade önskemål. Vi skulle ha uppskattat om ni hade kontaktat oss för att höra om de önskningar vi hade. Vi hade det faktiskt bra på vårt servicehus.

Är det vi boende eller ni politiker som är enfaldiga? 

Ni påtalar ofta bristen på behörig personal. Men det är ju chefer inom äldreomsorgen som anställer vikarier utan adekvat utbildning. Gerontologi och geriatrik är områden man måste känna till.

Vi som bor är ju multisjuka med många olika symtom. Här borde finnas en specialistsjuksköterska, en specialistundersköterska och övriga undersköterskor med utbildning.

Låt undersköterskor göra även medicinska uppgifter. Höj lönen och OB. Undersköterskor ska inte tvätta, städa, köra ut maten och gå ärenden. Vi ska ha annan personal till dessa uppgifter. Undersköterskor trivs inte inom äldreomsorgen eftersom deras arbetsuppgifter inte är kopplade till deras utbildning. 

Vad man än vill förändra måste man ha kunskap inom området och föra dialog med de berörda.

Anne-Cathrine Bodger, tidigare lärare i medicin och omvårdnadskunskap

Svar från Linköpings kommun:

Jag förstår frustrationen som uppstår när beslut fattas över huvudet på en utan dialog. I det nya S+M-styret är vi måna om att stärka dialogen med såväl enskilda Linköpingsbor som med alla de organisationer som finns representerade i kommunala pensionärsrådet (KPR). 

Som du nämner så sjösattes en stor förändring av äldreomsorgen den 1 maj. Bakgrunden till förändringen var bland annat problem med att samordna insatser när en person kunde ha insatser från en rad olika utförare. Likaså behövde kommunen säga upp avtalen med 16 utförare som inte levde upp till kraven.

Numera har en och samma utförare helhetsansvar för hemtjänst, hemsjukvård, hemrehabilitering i sitt geografiska område. Utföraren ansvarar också för biståndbedömda trygghetsboenden som även fungerar som träffpunkter för äldre i närområdet. 

Oavsett om man bor kvar i ordinarie boende eller flyttat in på ett biståndsbedömt trygghetsboende finns det möjlighet att få hemsjukvård om man inte kan ta sig till vårdcentralen. För att bättre hushålla med hemsjukvårdens resurser hänvisas de som kan ta sig till sin vårdcentral i första hand dit. 

Övergången till områdesbaserad vård och omsorg måste vi naturligtvis följa upp mycket noggrant, för att se vad som blivit bra och vad som behöver rättas till.

Jag håller med dig i mycket av det du skriver, inte minst om medarbetarnas situation. När jag gått med arbetspass inom såväl hemtjänst som vårdboenden har jag själv sett hur undersköterskor lägger allt för mycket tid på arbetsuppgifter som inte kräver omvårdnadsutbildning. Arbetsuppgifter som skulle kunna utföras på annat sätt.

Här pågår just nu ett intensivt arbete för att se hur vi kan dra nytta av medarbetarnas kompetens på bästa sätt för att möta det växande behovet av vård och omsorg när andelen och antalet äldre i behov av äldreomsorg växer.

Du är även varmt välkommen att höra av dig till mig så kommer jag gärna och besöker ditt trygghetsboende för att höra mer om dina tankar och erfarenheter.

Jonatan Hermansson (S), ordförande äldrenämnden