Det borde vara en självklarhet att när man är gammal och bor på ett trygghetsboende, jobbat hela sitt liv, har man rätt till en trygg, säker tillvaro där ingen lurar en eller gör narr av ens svagheter som gammal.
I snart 4 år bor det en äldre man i grannskapshuset här i bygden. En man som i allra högsta grad sprider otrivsel runt sig, pratar skit om allt och alla, lurar och ljuger för folk, saboterar, vill ha igång gräl med alla.
Vi i grannskapet har pratat med kommunen en antal gånger men ingen lyssnar utan skyller på sekretessen. Flera polisanmälningar ha gjorts men lagts ner. Alla får rådet att nonchalera honom bland annat då han retat upp de gamla på boendet.
Men även om man tidigare i livet kunnat behärska sig förändras man när man blir gammal. Man blir lättare rasande och vad kan då hända? Det är ett hån mot äldre människor och deras anhöriga. Man lämnar sina föräldrar eller andra anhöriga i förtroende till kommun, men vet egentligen ingenting om hur deras vardag kommer att bli.