Trycket att vilja bebygga stadsnära jordbruksmark hårdnar alltmer, samtidigt som att det saknas ett skyddande regelverk för bevarande av marken. Som framgår av en artikel i Corren 30/11 har befolkningen i Linköpings kommun under en tioårsperiod ökat med 19 171 personer till nuvarande 161 034. Vi vet ju också att befolkningen i Sverige ökat med cirka en miljoner invånare till cirka 10 miljoner och att världens befolkning ständigt ökar.
Anders Eliasson på Länsstyrelsen i Östergötland hänvisar i artikeln till en rapport släppt av Jordbruksverket 2013 som anger att de som vill bygga på åkermark ofta är intressenter som förfogar över åkermark och som av ekonomiska skäl vill exploatera marken.
Det är ofta billigare och enklare att bygga på slät åkermark, där det i princip bara är att skala bort matjorden, än på annan mark som kan vara både stenig och kuperad. Det kan ju vara frestande att göra snabba pengar genom att kortsiktigt investera i byggnader på åkermarken istället för att långsiktigt bruka den för jordbruksändamål.
På åkermark finns som regel inte heller några dokumenterade natur- eller kulturvärden att skydda, som till exempel biologisk mångfald etc. Annan mark än jordbruksmark har därför ofta högre skyddsvärde.
Vi ondgör oss ofta över hur man i andra delar av världen skövlar regnskog, och hur man tjuvjagar och dödar de vilda djuren av ekonomiska intressen men handlar på motsvarande sätt här i Sverige med åkermarken. Det som inte minst oroar är klimatförändringarna som förutspås komma och som vi väl redan fått känningar utav. Åkermark som antingen förstörs av långvarig torka, återkommande skyfall eller höjning av havsnivån.
Kommer vi i framtiden att klara livsmedelsförsörjningen med en ständigt växande befolkning och samtidigt en ständig förstöring av produktiv åkermark? Det kan konstateras att det redan nu finns alltför många svältande människor i vår värld.
Kan vi stå till svars inför våra efterkommande, barn och barnbarn, om vi för all framtid bygger bort och förstör den produktiva åkermarken som skall ge oss nödvändig mat för vår överlevnad?
Plan och bygglagen tillsammans med Miljöbalken måste snarast omarbetas till att ge åkermarken ett skydd som är av riksintresse. Miljöbalkens tredje kapitel och fjärde paragrafen om brukningsvärd jordbruksmark bör skärpas så att regeringstillstånd erfordras för att bebygga produktiv åkermark.
Sigvard Henriksson