Ikuko Suzuki
Världen krymper
-- Jag har velat åka till Sverige ända sedan jag började läsa på universitetet, säger hon.
Intresset för Sverige väcktes av böckerna i hennes mammas bokhylla. Där finns nämligen Selma Lagerlöfs böcker översatta till japanska. Ikuko fastande genast för dem, i synnerhet för Kejsaren av Portugallien. Men att läsa dem på japanska var inte tillräckligt. Hon ville läsa dem på originalspråket och bestämde sig för att lära sig svenska.
-- Jag skulle vilja jobba på ett bokförlag och översätta svenska böcker till japanska.
Hon berättar om sina studier på universitetet i Osaka. Förutom svensk litteratur, som är hennes huvudämne, studerar hon svenska, svensk historia och svensk samhällskunskap.
Hennes svenska är bättre än vad jag hade väntat mig och för det mesta flyter pratet på. Fast då och då hejdar hon sig och tänker efter, smakar på ord och letar efter betydelsen i minnet.
På våningen under oss övar folkhögskolans musik-elever piano. Klangerna blir dova när de stiger upp genom golvet. Då och då tränger tonerna från någon av sångarnas operaövningar igenom. I korridoren utanför rummet där vi sitter är ljudet ett helt annat. Där utifrån hörs vävstolarnas hemtrevliga dunkande. Och det är där hon hör hemma, eftersom hon läser på skolas textillinje.
-- Jag kom hit därför att jag ville lära mig svenska bättre, men jag vill inte enbart syssla med språkstudier, säger Ikuko som är intresserad av textil, i synnerhet svensk. Hennes första möte med sådan var på svenska ambassaden i Japan där hon såg en trasmatta.
-- Vi har inte sådana i Japan. Det är så fint med blandningen av alla färger.
Fast någon trasmatta har hon själv inte vävt. Den skulle bli alldeles för otymplig att släpa med sig tillbaka till Japan när hon återvänder efter terminens slut. Fast hon har hunnit med en hel del annat under den termin hon studerat på skolan. Bland annat har hon vävt en yllepläd i mjuka naturfärger som hon visar upp. På fritiden är hon dessutom i full färd med att sticka ett par vantar som hon är ivrig att få klara så att hon kan börja använda dem i den svenska vinterkylan. Ett annat fritidsintresse, bortsett från stickningen, är nämligen att gå promenader i naturen runt Vadstena.
-- Jag trivs med att alltid kunna se ut över vattnet. Vättern är så fin, särskilt när det blåser mycket, säger hon och skrattar.
Att hon kom just till Vadstena beror på omgivningarna. Det var hennes svensklärare i Japan som rådde henne att söka sig dit eftersom han hade hört att staden skulle vara vacker. Själv bodde han i Luleå under sin vistelse i Sverige.
-- När jag åker tillbaka till Japan ska jag fortsätta att läsa svenska på universitetet, säger Ikuko.
-- Det jag drömmer om är att kunna bosätta mig i Sverige i framtiden.