Aktiv sjubarnsmor och levnadskonstnär

-- Var dag är en sällsam gåva, en skimrande möjlighet. Och allt har sin tid. Det är sjubarnsmammans och blivande 60-åringen Ulla Britt Hammars livsfilosofi.

Ulla Britt Hammar trivs vid vävstolen i sin "vävstuga" där också symaskinen får plats och samsas med korgar med mattvarp och växtfärgat garn.

Ulla Britt Hammar trivs vid vävstolen i sin "vävstuga" där också symaskinen får plats och samsas med korgar med mattvarp och växtfärgat garn.

Foto:

tjällmo2003-07-04 05:48

Tillsammans med maken Donald, en schäfer och tre katter bor hon i ett idylliskt 200-årigt hus "mitt i byn" i Tjällmo, med det anrika gästgiveriet som närmaste granne. Miljön verkar passa henne som hand i handske.

"En rikedom"

Att vara sjubarnsmor, med fyra döttrar och tre söner, ser hon som en rikedom. Den har växt med de sex barnbarnen, varav ett bonusbarnbarn. "Vi har tagit henne till oss och hon har en särskild plats i mitt hjärta."

-- Många säger, sju barn, ungefär som om det måste ha varit väldigt jobbigt. Då brukar jag svara "man får dem ju inte på en gång." Den äldsta är 40 år nu. Det var först när vår yngsta dotter Ingrid tog studenten i våras - hon är 18 år - som det slog mig "ja, de är ju många". Jag var alltid hemmamamma och har aldrig haft någon av dem på dagis.

Till Ulla Britts glädje bor alla barnen på orter i Östergötland, så de har inte lång väg till varandra. En son bor för övrigt också i Tjällmo, är egen företag-are och har hjälp av sin pappa.

Genuin östgötska

Ulla Britt är född i missionshuset i Vårdsberg, där hennes föräldrar var vaktmästare. Mamman sydde mycket och var duktig, säger Ulla Britt och hennes pappa sjöng mycket och bra. Hon har ärvt flera av deras intressen, eftersom hon väver, syr, broderar och sjunger, bland annat i Tjällmo kyrkokör.

-- Under mina barndomsår bodde vi i Landeryd och jag känner fortfarande att jag har mina rötter där. Jag har alltid varit Östergötland trogen, med undantag för en period i min ungdom då jag bodde i Småland.

Sin skolutbildning fick Ulla Britt i den kommunala flickskolan i Linköping (senare Elsa Brändströms skola) Efter skolgången arbetade hon i Perssons garnaffär som låg vid Storgatan i Linköping.

-- Jag är gift för andra gången och Donald och jag har firat silverbröllop. Vi planerar att fira våra födelsedagar med öppet hus samtidigt, 21 juli, när han fyller 57 år

Donald är från Regna och familjen bodde där tills i fjol. Under åren 1989-1999 var han och Ulla-Britt kyrkvaktmästare, ett arbete som Ulla-Britt säger gav dem båda mycket. Hon var också guide i kyrkan.

"Kom nära människor"

-- Vi kom nära människor i glädje och sorg. Jag arbetade ofta på kyrkogården och på det viset mötte jag många församlingsbor.

Men kyrkan beslöt att dra ned på kyrkvaktmästartjänsten och göra den 80-procentig. Tidigare hade makarna Hammar delat på en heltidstjänst.

-- Vi tvingades att säga upp oss eftersom vi inte kunde leva på den lön vi skulle ha fått efter nerdragningen.

Makarna beslöt att flytta och de fastnade så småningom för sitt nuvarande hus i Tjällmo. Ulla Britt är hemmafru på heltid numera.

-- Vi stortrivs här, vi bor mitt i byn och det är nära till allting. Det händer faktiskt saker i Tjällmo också och den nya sommarsatsningen tycker jag är jättefin. Jag är förresten en av ortens tio hantverkare som ställer ut under en period i hantverksboden vid hembygdsmuseet.

Glädje i att sjunga

-- Jag har fått vara kry, men har känning av lederna ibland och därför är jag glad att jag slipper slita ut mig. Jag är ändå ald-rig sysslolös. Sen jag kom hit har jag engagerat mig i Röda korset och alla olika aktiviteter och kontakter med människor ger mig mycket. Varje dag känns som en ny möjlighet. Att sjunga i kyrkokören är en glädje för mig. Vi har en mycket duktig och engagerad ledare i kantorn Anne Edoff.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om