– Någon kliade sig nog i huvudet på Motala kommuns lönekontor, säger Björn och skrattar.
När yrkeshögskoleutbildningen av geodetiska mätningstekniker startade fanns flera privata företag och Motala kommun med vid bildandet. Problemet var bara att hitta lärare. Lösningen hette Björn Krigh.
En mer erfaren utbildningsledare var det nog svårt att få tag på. Under 47 år hade han arbetet som mätningsingenjör och konsult på Viak (i dag Sveco). Uppdragen hade utgått från kontoren i Stockholm, Linköping eller från Göteborg. I Linköping har Björn medverkat i utbyggnaden av de flesta nya ytterområden: Tornby, Skäggetorp, Ekholmen och Lambohov. Han var också mätchef vid bygget av Linköpings högskola (i dag Linköpings universitet).
– Lärarrollen var ny, men jag hade haft en del interna utbildningar på Viak och så hade jag ju viss erfarenhet från idrotten och scoutrörelsen.
På Viak var det inte bara uppdrag i Sverige som Björn tog hand om. Det blev flera utlandsuppdrag, speciellt i Mellanöstern. I Iran skulle vattendammar projekteras och mätas. I Irak och Saudiarabien var det mest vägjobb.
– De valde nog mig för jag hade rutin från att vara i arabländer, säger Björn.
För Björn gjorde sin värnplikt på arméns jägarskola i Kiruna och efter det gjorde han flera fredsbevarande insatser i FN:s regi i Gaza/Suez, Kongo och på Cypern.
När Björn berättar om sina utlandsuppdrag blandas skämt och allvar. Som när han var på middag i den irakiska staden Tikrit där Saddam Hussein var livvakt åt den dåvarande premiärministern. Eller när han lyckades få ut sina koreanska kollegor ur ett häkte i Saudiarabien.
– Men det mest spännande uppdraget var i Oman. Sultanen, Qabus ibn Said, hade bestämt att en ny huvudstad skulle byggas: Muscat. Vi hade fått uppdraget att mäta ut tomter, motorvägar med mera.
– Vid den här tiden hade Oman endast en (1) mil asfalterad väg och jag kunde skåda ut över en ökendal med sand och klippor. Där skulle den nya huvudstaden ligga ...
I dag roar sig Björn med att på nätet se bilder och vyer från storstaden Muscat. Hans mätningar för nästan 50 år sedan har gett resultat.
Men åter till Motala och utbildningen av mätningstekniker. Under de fem år som gått har cirka 100 tekniker gått ut. Statistiken talar sitt tydliga språk.
– Mer än 90 procent av mätningsteknikerna har fått jobb efter utbildningen, säger Björn.
Han nämner byggboomen, statliga infrastrukturjobb som Ostlänken och pensionsavgångar som anledningar.
– Det finns hur mycket jobb som helst för mätningsteknikerna i framtiden.
I utbildningen har det ingått (förutom mätningsteknik) mark- och anläggningsteknik, datakunskap, samhällsplanering, laserscanning, maskinstyrning, samt praktik. Björn har varit en nyckelman för att ordna praktikplatser genom sina kontakter. Eller som en av hans elever säger:
– Han kom med bilen och kollade att praktikplatsen blev bra. Det gör bara en engagerad lärare.
Björn skruvar på sig när han hör det här, men medger att det blivit många mil med bilen i jobbet. Som mentor har han försökt öppna ”sidodörrar” för eleverna. Utbildningen behöver inte bara leda till ett jobb som mätningstekniker. Det kan i stället bli projekteringskarriär för väg-, järnvägs- eller VA-arbeten.
För ett år sedan beslutade huvudmännen för utbildningen att den skulle avslutas i år. Nu håller Björn på och arkiverar utbildningsmaterial på Platengymnasiet.
– Hade huvudmännen haft den kunskap vi har i dag, så hade de knappast lagt ner utbildningen.
Men jag kan inte släppa det här att han vid 75 års ålder fick ett nytt jobb.
– Jag har aldrig förstått åldernojan i Sverige. Jag tog fasta på en slogan som Motala kommun har: ”Det är aldrig för sent att ta ett nytt steg i livet”. Sedan tackade jag ja till jobbet.
80-årsdagen närmare sig?– Det blir firande med familjen, men till hösten åker jag till Rom.
Blir det fler resor?– Det skulle vara skoj och hälsa på min ”kompis” sultanen Qabus ibn Said i Oman och kolla hur staden Muscat fungerar.