Moa Frisk sätter upp insekter, gjorda av valnötsskal målade i starka färger, på väggen till sin ateljé.
– De här hade jag inte visat förut, det blev premiär under konstrundan.
Moa bor i Sväm, strax söder om Ödeshög och jobbar som musik- och kulturledare på kulturskolan i Ödeshög. Hon har ett stort intresse för musik, konst och teater och har sedan tidig ålder hållit på med en mängd olika konstnärliga uttryck.
– De flesta gör en sak, men jag gillar många olika saker. Det är det konstnärliga uttrycket som jag är fascinerad av, att få folk att tänka till och sätta igång fantasier.
I tonåren var det främst musik och teater som gällde.
– I samband med att krönikespelen i Ödeshög började skrevs en "Alv-roll" till just mig. Jag blev helt tagen av teater. Jag hade tidigare uppträtt med instrument, men teater var något helt annat. Man gick in i en annan värld, det är hur häftigt som helst, som en förälskelse.
Moa och hennes familj flyttade till Ödeshög från Stockholm när hon var sju år. Hon, är likt sin mamma Gunnel (Totte) Frisk och pappa Lasse Frisk, välkända kulturprofiler i Ödeshög.
Har du minnen från Stockholm?
– Ja, vi hade musikträffar hemma, min mamma, moster och deras vänner träffades och spelade piano. Jag låg bakom pianot när mamma spelade, jag kan fortfarande känna en speciell känsla om hon spelar dessa låtar nu. Man svingas tillbaka.
– Pappa hade keramikverkstad i källaren och ibland fick jag gå ner och jobba hos honom, men jag fick vara helt tyst. Han har aldrig velat ha sällskap i verkstan.
Moa har alltid haft en speciell relation till cello och började jobba på kulturskolan när en tjänst som cellolärare blev ledig.
– Jag började spela cello när jag var fem år för att min moster spelade.
Vad är så speciellt med cello?
– Att man har ljudet så nära, man håller om den och känner vibrationerna. Jag spelar minst en gång om dagen fortfarande.
På gymnasiet ville Moa bli veterinär, men ändrade sig.
– Jag läste först natur, men jag mådde så dåligt och hängde inte med. Jag hoppade av och sökte musiklinjen i Norrköping i stället. Det blev superbra, det kändes helt otroligt. Jag fick träffa många likasinnade människor.
Steget till att börja undervisa på kulturskolan var inte långt, Moa har själv spenderat många timmar i undervisningssalarna varje vecka.
– Jag har alltid varit lite udda, jag kände mig alltid lite ensam i Ödeshög. Det var så viktigt med kulturskolan, man fick vara den man var.
Hon brinner för sitt jobb och berättar om en årlig musikal på orten, som var tillbaka efter att ha pausats några år.
– Alla treor i Ödeshög är med, likaså kulturskolan. Det är en stor upplevelse för barnen att vara med och se hur allt fungerar med dans, skådespeleri, orkester och kör, och även att få vara på scenen inför publik.
Vilken betydelse tycker du att kulturskolan har för eleverna?
– Man ska ha lite kul på fritiden, men det fyller många fler funktioner än så. Barnen lär sig att påverka genom sina uttryck, musik stimulerar hjärnan och motoriken förbättras.
Hon beskriver vidare att teater lär eleverna att uttrycka känslor och att träda in i olika roller, samt att kunna förmedla något till en publik.
Sedan några år tillbaka är Moa ledig från Kulturskolan på fredagar och ägnar sig då åt sin egen konst. Hon visade upp sina alster under årets Konstrunda runt Omberg.
– Det var en lyckad konstrunda. Många kom hit och tyckte det var spännande och annorlunda, så det var roligt.