Det var 1 augusti 1958.
-- De på banken var egentligen fundersamma om de behövde anställa någon just då, säger Roland Fransson.
På den tiden fanns nästan inga maskiner alls på banken. Den första var en mekanisk räknemaskin. Och så fanns det ett myntsåll där pengarna rann ner och fördelade sig efter storlek. Det tog tid att kommunicera.
-- Att ringa ett samtal till Stockholm på den tiden kunde ta två till tre timmar. Då fick man inte ha bråttom.
I början bokfördes insättningar och uttag samtidigt som räntan räknades ut för varje post. Dessutom skulle varje transaktion signeras av en kassakontrollant. Även det ett tidsödande arbete kan tyckas, men så var det inte heller var mans sak att sätta in pengar på banken. Folk hade för det mesta sina pengar hemma.
Första bokföringsmaskinen kom i november 1958, berättar Roland Fransson. När ordinarie kassören åkte in i lumpen fick en något förundrad Roland Fransson oförberett ta över maskinskötseln. Maskinen var välbehövlig och kördes i ett sträck i 14 dagar kring årsskiftena.
I slutet på 1950-talet började också satsningen på sparbanksveckor, och banken fick ta emot oändligt med mynt från allehanda sparbössor. Banken lottade också ut en hundralapp varje dag till dem som lämnade in sina besparingar.
Stora Åbys sparbank blev tidigt datoriserad. Från och med 1965 skickades alla insättningar och uttag till Sparbankernas datacentral i Linköping, Spadab. Det första som gick automatiskt till banden var mjölklikvider, sedan övertogs även löneutbetalningar och barnbidrag.
Dokumentlös clearing kom i början av 1970-talet, och att skicka insättnings- och uttagskvittona online infördes successivt.
1985 fusionerade Stora Åby sparbank med Sparbanken Östergötland för att sedan gå samman med Föreningsbanken 1998 till Föreningssparbanken. Trots det har Roland Fransson inte behövt flytta särskilt långt mellan sina arbetsplatser. Stora Åby Sparbank låg någonstans på den plats där Stora torget finns nu, övriga banklokaler har också legat intill. Som störst var Stora Åby sparbank på 1980-talet med 17 till 18 anställda, då sköttes också all bokföring på plats.
Roland Fransson är verkligen en känd Ödeshögsprofil. Själv uttrycker han det istället så här:
-- Det är betydligt fler som känner mig än jag som känner dem.
Roland Fransson kan beskrivas som en samhällsengagerad medborgare. Han är mångårig scoutledare, medlem i Svenska missionskyrkan, har varit aktiv politiker för folkpartiet och dessutom tagit många olika revisorsuppdrag för ideella föreningar. En stroke för några år sedan fick honom att dra ner på uppdragen. Nu, som 61-åring, passar han på att gå i pension.
-- En del tror att jag ska åka jorden runt för jämnan. Men jag räknar inte med att slå dank utan tänker fortsätta med egen verksamhet i en juridisk firma.
Dessemellan hinner han säkert med fler udda resmål. Han har bland annat varit i Laos och Sydafrika. En vandring ensam i fjällen smäller också högt för den naturintresserade Roland Fransson.