Så har Yngve Bragén lämnat oss. Som hans gamla elev på Trojenborgsskolan i Skänninge reagerade jag starkt när jag läste om hans bortgång i Corren härförleden.
Trojenborgsskolan i mitten av 70-talet leddes av ett sammansvetsat lärargäng lett av den nytillträdde rektorn Lars Engström. En av de stora profilerna på skolan var Yngve. Högstadieelever kan vara lite hormonstinna men ingen mopsade sig på Yngves lektioner. Varför? Var det för hans lejontämjarblick och imponerande kroppsstyrka? Det spelade säkert in men framför allt var det för att Yngves lektioner var roliga och lärorika – vem minns inte ”Yngve ritar och berättar”? Yngve var omtänksam, rättvis och schysst, med stark integritet. Han såg alla elever och ville ge var och en chansen att utvecklas så långt som möjligt efter deras olika förutsättningar. Detta kände eleverna på sig och det var därför Yngve vann respekt. Med Yngve var man trygg. Han var en inspirerande förebild i hur man behandlar människor på ett värdigt sätt.
Det var alltid givande att byta några ord till exempel på Skänninge Marken, för självklart kände Yngve igen en gammal elev.
Må du vila i frid.