Wycliffe Kabaywe Yumba föddes den 21/9 1967 i Katanga Kongo. Han skulle snart fyllt 54 år. Hans far och mor hette Lucién och Precila. Wycliffe var nr 5 i en stor syskonskara på 12 barn.
Han gick i grundskola i Katanga men fortsatte sedan på Université Pédagogique Nationale i Kinshasa 1986–1989 där han tog examen.
Tidigt kom Wycliffe till tro på Jesus Kristus och döptes som 13-åring 1980 i Pingstkyrkan i Katanga. Han hade en längtan att få tjäna Jesus. Han blev gripen av Honom och det präglade hela hans liv.
Han träffade sin Petronelle, de gifte sig och fick pojkarna Randy och Jeremie.
Det var krig och oroligt i Kongo. Wycliffe flydde med sin familj 2002-2003 till Europa och Sverige. Efter en tid på ett flyktingläger utanför Uppsala hamnade familjen i Ödeshög för att sedan flytta till Linköping och Skäggetorp. Sen till slut hamnade familjen i nuvarande bostad i Vimanshäll.
Här i Sverige fortsatte Wycliffe sina studier på Linköpings universitet. Han har varit väldigt ambitiös och utbildat sig bland annat till en Master degree i psykologi och efter det har han forskat och doktorerat. Han skrev tre böcker och flera teoriavhandlingar. Samtidigt med studierna jobbade han på Linköpings kommuns ”Råd och stöd” och ”Språkservice”.
Wycliffe har betytt mycket för många människor som varit nyanlända och stöttat dem. Han har hjälpt dem att hitta rätt, bygga en framtid i Sverige och komma in i vårt samhälle. Många kongoleser i södra och mellersta Sverige såg upp till Wycliffe som man kunde rådfråga och samtidigt var han ett stort föredöme. Han var unik!
Hans fritidsintresse var bland annat att odla. Det var det bästa han visste. Sen gillade han sport samt snygga kläder. Han var alltid proper och elegant. Att få vara med Petronelle och ha fest med familjen betydde väldigt mycket för honom.
Jag träffade Wycliffe första gången när han var nyinflyttad till Linköping. Det var på en begravning i Skäggetorp. Minnesstunden var på Ullevi, kolonistugeområdet mot E4:an. Han gick omkring och talade med de många gästerna om Jesus. Jag upptäckte då evangelisten Wycliffe.
Sedan under många år hade han och jag evangelisationsmöten i Skäggetorp. Ibland kom det upp till 150 personer till Rosendalsskolan. Han medverkade då också ofta med sång och gitarrspel i våra gudstjänster i Pingstkyrkan på Kungsgatan 30. Han predikade, sjöng och lovprisade Herren. O vad jag personligen uppskattade Wycliffe. Han var en sann kristen som Gud behagade ta hem alldeles för tidigt. Vi förstår det inte! Han hade behövts ännu många år här på jorden. Nu är han hemma i den himmel han trodde på.