Fjärde oktober 1957 rapporterades att Sovjetunionen hade skjutit upp en satellit i en bana runt jorden. Denna nyhet fick naturligtvis stor uppmärksamhet, men vad det skulle leda till förstod nog ingen. Nu ett sextiotal år senare är det självklart med tv-sändningar, internet, kommunikationssystem för att nämna något.
Hur var det i Sverige? Det blev ett stort intresse även här. På Saab var man ivrig att komma igång inom rymdområdet. Vid den tiden i början av 1960-talet började man att skjuta upp forskningsraketer för att studera olika saker. Här fanns rymdstationen Esrange. ESRO var uppdragsgivare av olika rymdprojekt. Saab ville gärna vara med i denna lek, men av olika skäl fick man nobben.
En dag ilsknade Tore Gullstrand till och sade att något nytt behövdes. Ett nytt sätt att jobba. Man skapade då en liten organisation för detta. I robotavdelningen hittades några personer som fick ansvara för olika delar i projektet. Man rekryterade Bengt Bruseby från flygdivisionen. Bengt hade tidigare jobbat med telemetri och fick således bli den som förmedlade data till jorden under uppskjutningarna. Gullstrand för övrigt följde vårt arbete och dök ofta upp när något roligt pågick.
Vi upplevde en spännande tid under många år. Dels hemma på Saab i Tannefors, dels under alla resor då vi fick assistera vid raketuppskjutningar. Den första var från Sardinien. Ett ställe långt uppe i bergen. Raketen sköts upp 7 oktober 1968. Efter att ha nått en höjd av 200 kilometer plaskade det ordentligt när den slog ner i Medelhavet efter 8 minuter. Man kan påstå att nuvarande Ruag Space har sina rötter på havsbottnen här.
En andra raket där fick vi äran att medverka kom att skjutas upp från södra halvklotet. Vi fick bege oss till Woomera i Australien. Den 30 september 1971 kunde så den andra Saab-byggda raketen avfyras. Den har en egen spännande historia.
De flesta raketerna sköts upp från Esrange. Det var arbete under nätterna och ledighet dagtid. Det blev en hel del promenader i den lappländska terrängen och många stunder med en kopp kaffe. Bengt passade alltid på att tända sin pipa.
Nu har således Bengts pipa slocknat för gott. Vi som fick äran att arbeta och resa tillsammans med Bengt får tacka för alla spännande år på olika vis. Vi önskar hans familj allt gott.