Efter fyrtio års vänskap är sorgen efter Uffe smärtsamt påtaglig.
Ulf var en god, glad och sällsynt kunnig person. Som hantverkskicklig bankman med stort engagemang för skogsvård innehade han en svårslagen kunskap.
Ulf var därtill väl förtrogen inom historia, samhällsutveckling och politik, och hans inlägg i våra diskussioner högt uppskattade.
Trogen sin hembygd vårdade och vördade han tidigare generationers levnadsberättelser och – inte minst – verbala uttryck. Så många gånger Uffe satt knorr på samtalen med en personlig anekdot, och detta alltid med respekt för den det gällde.
Saknaden är stor, tacksamheten över vår vänskap likaså.
Våra tankar är hos Ewa och sönerna.