Vår Bästa Karlsson (1958–2021) har som tidigare meddelats avlidit i en ålder av 63 år. Hon efterlämnar maken Peter, döttrarna Louise och Viktoria, mor Barbro, syster Lotta, övrig släkt och många vänner.
Susanne växte upp i Kisa och knöt sin första kontakt med Linköping då hon började på Katedralskolan.
Hon började arbeta inom vård och omsorg innan hon fortsatte sina studier på Vårdhögskolan i Norrköping. Efter examen började hon som verksamhetschef på ett äldreboende inom Linköpings kommun. Det har varit olika enheter genom åren, men hon har varit kommunen trogen. Hon arbetade i stort sett hela sin sjukdomsperiod och uppskattade verkligen både arbetet och arbetskamraterna.
Vi lärde känna Susanne alldeles i början av 80-talet då vi var unga vuxna och mycket levnadsglada. Kåren var vårt ställe att roa oss på när vi inte satt hemma och myste med god mat och en stickning. Susanne träffade så småningom sin älskade make Peter. De bildade familj och fortsatte sitt liv i Susannes kära Linköping som hon ville bo och leva i. Att besöka syster Lotta i Stockholm då och då med trevlig samvaro och ta del av Stockholms utbud var dock något som hon verkligen tyckte om.
Med åren och olika engagemang för var och en så har kontakten avmattats och inte varit så frekvent oss emellan, men det har alltid varit lika glatt och hjärtlig när den återkommit under åren.
Susanne var en ovanligt karismatisk och levnadsglad människa som älskade livet. Snabbtänkt, intelligent och humoristisk.
Färg, form, texturer, dofter och mode var alltid aktuellt i olika sammanhang. Som ung sydde och stickade hon fantastiskt fina kläder, vilket också kom oss vänner till godo. Stickningen blev hennes största hobby.
Hon hade en välutvecklad känsla för trevliga viner och lagade god mat. Det hon njöt av var det fina i vardagen med familj och vänner och att anordna trevliga middagar där dukningen också var något utöver det vanliga. En stor livsnjutare.
Hon var en estet som kunde sälja in det hon själv tyckte om för hon var så entusiastisk.
Ovanpå detta hade hon ett stort sportintresse. Under VM och OS var hon inte tillgänglig för vänner, då hade tv-soffan prioritet.
Några av de absolut roligaste och mest danande åren in i vuxenvärlden fick vi med Susanne som vän och det är vi mycket tacksamma för. Mycket roligt att minnas och se tillbaka på, men som också får oss att blicka framåt och precis som Susanne uppskatta livet här och nu, att finna det underbara i vardagen.
Vi kommer alltid minnas hennes glädje, skratt och entusiasm och att hon var en riktig kämpe.
Våra tankar går till familjen.