Det är tungt att Solveig har lämnat oss, och Frälsningsarmén. Hon var en förebild för oss alla och lämnar ett stort tomrum. Vi är många som kan vittna om hennes vänskap och självklara tro.
Jag minns med tacksamhet alla goda samtal och vänskapen. Hon såg alla och hade ett vänligt ord åt alla, en god talare vid lördagskaffet. Många besökare vid de tillfällena berättade att det var deras gudstjänst.
Solveig hade många uppdrag på armén och med känsla och glädje tog hon sig an de uppgifter som hon var anförtrodd. Alla ord blir fattiga när man ska tala om vad Solveig betytt för så många genom åren. Vi kan alla ta med oss tacksamheten och glädjen att fått ha en sådan förebild som Solveig. En god vän och kamrat.
Vila i frid, jag vill tacka för all glädje hon generöst delat ut. Vår tro är att vi möts igen. Hon har nu fått gå genom pärleporten som öppen stod för Solveig.