Allas vår älskade maka, mor, farmor, mormor, svärmor, syster, svägerska, faster, moster etcetera, Siv Montelius har under sitt 85:e levnadsår lämnat oss i stor sorg och saknad. Hon somnade in i sitt hem i Ekelid, Ekeby, lördagen den 11 januari omgiven av sin stora familj.
Min syster Siv var något av en urkraft. Hon är mor till åtta barn, har arton barnbarn och sex barnbarnsbarn. Hemmet i Ekelid har alltid stått öppet för hela familjen och för barnens kompisar och övriga vänner. Vänkretsen var/är stor. Alltid fanns där och fortfarande finns möjlighet att få en kopp kaffe vid köksbordet och en pratstund om livets vedermödor.
Siv hade ett stort socialt engagemang genom att hon och hennes make Anders upplät sitt hem som stödboende för bland annat ensamkommande ungdomar. Jag tror att många som haft möjlighet att få bo hos Siv och Anders är tacksamma för den ”uppfostran” och vägledning de fått i livet. Helt enkelt att få kunskap om hur man beter sig mot andra människor och hur man uppför sig i samhället i stort.
Siv har också varit engagerad inom kyrkopolitiken genom Folkungabygdens pastorat där hon suttit som ledamot i kyrkorådet. Frågor som engagerat henne där är bland annat renoveringsinsatser för Boxholms kyrka och uppförande av nytt församlingshem i Boxholm.
Torpet i Kattemåla i Småland strax utanför Kalmar är en oas där Siv gärna tillbringade flera sommarveckor med familj och vänner. Att människor var/är välkomna dit illustreras ju väldigt tydligt med de 30-tal sängplatser som finns tillgängliga. Jag själv är mycket tacksam för de tillfällen jag besökt torpet, många gånger enbart med Siv och Anders.
Det finns mycket mera att berätta om Siv. Helt klart är att hon levt ett rikt liv ända in i kaklet även om den sista tiden inneburit svår smärta för henne.
Till sist vill jag bara säga till dig Siv, jag kommer alltid att älska dig.