Kompisgänget tunnas ut. Rolf Blomberg har avlidit. Han skulle fyllt 78 år i december. Han har varit Linköpingsbo sedan barndomen och sedan 1980 bosatt i Tallboda. Rolf började arbeta på Östgöta Correspondenten 1961 när han var 15 år och blev företaget trogen ända fram till sin pensionering. Först som varubud ett år och typograflärling i fyra år. Det var den vanliga inkörsporten för att bli handsättare på Corren på den tiden.
Jag lärde känna Rolf när han började på Corren. Jag hade då varit anställd där i nio år och var handsättare och en av dem som fick ge Rolf handledning i yrket. Det dröjde inte så många år innan han var fullärd och kom med många idéer om yrket och om hur vi arbetade. Rolf har alltid varit debattglad och ville gärna ha sista ordet i en diskussion. Tiden gick och vi arbetade i samma skift många år. Rolf blev med i styrelsen för Typografklubben på Corren och senare även huvudskyddsombud på företaget. Där gjorde han ett mycket bra jobb i den övergångstid som blev när den gamla ”blytekniken” fasades ut och ersattes av fotosättning. Det blev nya miljörisker med kemikalier och andra komponenter. Rolf var en mycket skicklig yrkesman i den gamla tekniken men han var också en av de första som utbildade sig i det nya. Nu var det han som var en av dem som undervisade oss andra som kom över lite senare.
Rolf var en föreningsmänniska av stora mått. Redan på 70-talet var han med i styrelsen för Linköpings Typografklubb och senare typografklubben på Correspondenten. Han var ibland lite obekväm för de ”gamla” killarna i styrelserna när han kom med nya idéer. Efter pensioneringen var han sekreterare i Grafiska Pensionärsföreningen som sedermera efter sammanslagningar blev GS. Välskrivna protokoll var hans signum. Trots att han var en mästare i den nya tekniken blev han ”blytiden” trogen med ideellt arbete på Grafiska Museet och som sekreterare i Grafiska museiföreningen.
Jag arbetade tillsammans med Rolf på Corren i många år och även i våra föreningar. Vi gjorde resor tillsammans för jobbets räkning både I Sverige och utomlands. På vår fritid umgicks vi ofta på fester och tillställningar och gjorde många resor med Pensionärsföreningen. Det var alltid trevligt att umgås med Rolf. En pålitlig vän och kamrat i alla väder.
Det är många som sörjer Rolf. Däribland medlemmarna i GS pensionärsförening. Tyvärr råkade Rolf ut för flera sjukdomar under äldre dagar och hans pensionärstid blev väl inte som han tänkt sig.
Vi tänker på dig Kerstin och barnen Patrik och Pia med familjer.