Richard Tham, Lund, blev 88 år. Närmast sörjande är hustru Ulla, barnen Elisabeth, Krister och Charlotta.
Richard Thams yrkesroll som docent och överläkare vid Öronkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping finns i minnesord från hans kollegor där.
Richard hade många strängar på sin lyra, ja en var opera. Många föreställningar live har de upplevt han och hustru Ulla. I stort sett hela operalitteraturen samlade de ihop på dvd, lyssnade och jämförde olika sångares insatser. De var lika engagerade i sångarna som fotbollsentusiaster är i sina favoritspelare.
Richard var gourmet, lagade gärna och ofta mat. Till exempel gösfilé som han köpte av fiskaren i Berg vid slussarna och tillagde efter olika recept. Vi grannar och olika vänner fick ofta uppleva hans utsökta rätter. Ulla brukade svara för efterrätterna.
Vin var ett annat intresse vi delade. Vi var medlemmar i Munskänkarna under många år och åkte bussen från Berg tillsammans för dessa högtidsstunder med föredrag, avsmakningar och åtföljande middag. Hemresan brukade vara livlig.
Ett annat intresse som Richard gärna utövade var friluftsliv. Det mest spektakulära var när han och Ulla seglade genom kanalerna i Europa som leder ner till Medelhavet. Där gick rutten vidare ända till Istanbul.
Vi plockade svamp i skogarna kring Stjärnorp, största skörden var rekordmånga Karl Johan, som till slut hamnade i såserna och fick smakerna att lyfta. Vi åkte skidor i de fina spåren på Vreta klosters golfbana när det begav sig under snövintrar med några frostgrader och i bästa fall sol. Vi konstaterade att anoraken vi hade plockat fram i garderobens innersta gömslen fortfarande var ett användbart plagg med ficka framtill där vi kunde ha Swix valla och mandariner.
Vi gick ofta promenader kring de vackra miljöerna vid Bergs slussar och kanaldammen. Vi hade alltid mycket att tala om, stort och smått.
Richard var en riktig gentleman. Han höll alltid stilen även när det ibland hettade till i diskussionerna i olika sällskap.
En nyårsafton som vi grannar och vänner firade var Richard bakjour. Givetvis avstod han från alkohol. Tyvärr blev han kallad till sin klinik för att ta hand om en patient som hade svalt kycklingens ”wishbone”. Det hade satt sig illa på tvären i halsen. Den tjänstgörande jourläkaren hade inte någon erfarenhet av detta. Richard åkte in, gjorde sitt jobb och återvände överraskande snabbt till sällskapet.
Hur gick det undrade vi alla. Det finns en särskild tång svarade Richard, det var bara att ta den, vända kycklingbenet och dra ut det. Så var han i sitt yrke, kunnig, lugn och handlingskraftig.