Konstnären, arkitekten och museichefen Pontus Ljungberg, Ljungby och Rimforsa, har, efter en tids sjukdom, avlidit vid en ålder av 78 år. Han sörjes av fyra barn från två äktenskap och tidigare makan Karin Almlöf samt en stor släkt.
Under sin utbildningstid i Stockholm fullgjorde Pontus Ljungberg både utbildningen till konstnär vid Kungl. Konsthögskolan och utbildningen till arkitekt vid KTH. Det senare fick han användning för när familjen behövde bygga ett konstverksförråd på den egna tomten i Ljungby. Förrådet växte ut till ett museum som sedan byggts ut ytterligare och genom en framgångsrik verksamhet och ett lika framgångsrikt kulturpolitiskt arbete nu är länsmuseum i Kronobergs län. Vid sin bortgång var Pontus, sedan länge, chef för museet och satte sin prägel på en verksamhet som sträckte sig långt utöver den egna familjens verksamhet.
Pontus Ljungberg förvaltade ett betydande arv från sina föräldrar, konstnärerna Ann Margret Dahlquist-Ljungberg och Sven Ljungberg, samtidigt som han lämnar efter sig ett eget, betydande konstnärskap. Från modern fick han en respekt inför naturen intill dess minsta detaljer och från fadern en rättfram och kärv realism. När han, i ungdomen, skulle smälta samman dessa båda inspirationskällor fick mötet med Giorgio de Chiricos ”metafysiska måleri” en avgörande betydelse för honom vilket han dokumenterat i ett antal starka ungdomsverk. Att världen, sådan den uppenbarade sig på hans dukar, stod i förbindelse med en annan och mer svårgripbar verklighet, var en erfarenhet som aldrig släppte sitt grepp om honom.
I hans många målningar av vinterns avlövade vinstockar avtecknande sig mot landskap och himlar av de mest skiftande uttryck blir det uppenbart att de berättar om något som finns bortom deras för tillfället passiviserade existens. Denna känslighet inför detta något som finns bortom de ytor världen håller framför oss gjorde honom också till en utomordentlig porträttmålare.
Både som konstnär och museiledare lämnar Pontus Ljungberg ett stort tomrum efter sig.