I den allra vackraste vårtid då vitsipporna just slagit ut hedrade vi Börje med vårt avsked. Det var precis så som Börje ville ha det, de allra skönaste skolpsalmerna, vackra minnesord, svängig jazz som fick de samlade att uppleva glädje och positivism. Just sådan var han, Börje.
Mitt första minne av Börje var då han som skolkonsulent i mitten av 60-talet för dåvarande Länsskolnämnden, i Värmlands län, besökte Folkskoleseminariet i Karlstad där det bedrevs lärarutbildning i samarbete med så kallade övningsklasser med elever. Då var jag just en elev på skolan.
En skolledartjänst tog så småningom Börje från Värmland vidare till Oskarshamn och efter några års tjänstgöring i Oskarshamn sökte Börje i början av 80-talet en tjänst som skolledare på St Lars gymnasium, i Linköping. I Linköping träffade han Birgitta också hon skolledare och de blev ett fint och sammansvetsat team. Börje blev sedan skolans rektor fram till 1994 då St Lars gymnasium lades ned, och hela verksamheten flyttades till nuvarande Folkungaskolan då också Linköpings musikklasser så småningom flyttade in i den nya skolan.
På Folkungaskolan fortsatte Börje att tillsammans med sin personal lägga grunden till den fina stämning och goda kultur som än i dag präglar Folkunga.
Börje var en stor humanist, inspiratör och humorist med en stark tilltro till sina elever och sin personal. Alltid full av idéer och moderna skolutvecklingstankar. Börje var en tydlig ledare och även en god lyssnare som ofta fanns närvarande mitt i verksamheten. Börje var omåttligt populär bland eleverna och han såg alltid den enskilda människan – eleven. Med värme och klokskap styrde han sin skola och förde skolans utveckling framåt.
Jag fick förmånen att arbeta på Folkungaskolan några år som skolledare i slutet av 90-talet då vi arbetade mycket med skolans kvalitetsarbete. Det var en kreativ och mycket inspirerande tid.
I Linköping kommun gjorde också Börje sig känd som en stark skolledare då han till utbildningsförvaltningen och den politiska nämnden ofta framförde reformvänliga idéer till gagn för eleverna. Börje stod upp för sina åsikter och sin skola. Men när beslut var fattade genomfördes dessa solidariskt.
Vi är många som minns Börje precis så som han var en stor filantrop med stort intresse för musik, och kultur.
Våra tankar går också till Birgitta och övrig släkt, Birgitta som mist inte bara sin livskamrat utan en mycket kär och omtyckt person.