En god vän, en strong företagsledare, en visionär har vid hög ålder lämnat oss.
Mats var från början bankman men blev senare värvad som vd för Göta Lantmän av en förutseende styrelse som såg Mats som en driftig person med framtidsvisioner. Han hade även förmågan att kommunicera på ett bra sätt både med personal och ägarna, de östgötska bönderna. Mats insåg behovet av snabba strukturförändringar, dels för att öka beläggningsgraden i foder fabrikerna, dels för att samarbeta i spannmåls affärerna. Mats inledde förhandlingar med Lantmännen i Sörmland om ett samgående.
Han förstod också att om man använde geografiska namn vid ett samgående blir det lätt att en part uppfattas som förlorare. Han ville därför undvika geografiska namn och kom därför att föreslå att det sammanlagda Lantmännen i Östergötland och Lantmännen i Sörmland ska ta namnet ODAL. I gamla skrifter står ODAL för självägande bonde vilket alltså var ett utmärkt bra namnval.
Mats insåg tidigt att det skulle bli ett stort spannmålsöverskott och började därför bygga upp egen exportförmåga i form av en spannmålsanläggning på Djurön, där man kunde direkt lasta oceangående fartyg. Mats arbetade fram hur anläggningen skulle se ut för att kunna ta emot fartyg med 300 000 ton lastkapacitet.
Djurön kom att spela stor roll för Lantmännens utveckling. Även andra föreningar som Västsvenska Lantmän och Skånska Lantmännen ville bygga upp egen export kapacitet, men ODAL var snabbast. Planerna på en liknande anläggning i Oxelösund realiserades heller inte. Spannmålsexporten blev en allt större affär. Härav kom en stor del av den internationella spannmålshandeln att koncentreras till Norrköping.
Struktur arbetet fortsatte under tiden med oförminskad takt och när vi var tvungna att minska på lokaliteterna och sälja den fina Trava anläggningen på Ingelsta området, blev inte Mats glad. Jag minns ett tillfälle när jag mötte Mats i trappan på kontoret i Norrköping efter att Lantmännen sålt maskinverkstaden till Ica. Mats kommenterade det hela med "Hörrudu, när fint folk säljer matsilvret, då höjer man på ögonbrynen".
Mats var ingen vän av stora tröga organisationer, han utvecklade därför ODAL till en effektiv organisation.
Mats har betytt mycket för bönderna i Mellansverige, för Norrköpings kommun och för Norrköpings hamn. Tack vare Mats blev Norrköping centrum för svensk spannmålshandel, denna position har återkommit tack vare etanolfabriken och Norrköpings perfekta läge.