En välkänd Linköpingsprofil och god vän har lämnat oss efter ett långt och händelserikt liv.
Jag lärde känna Sören för sådär 20 år sedan. Jag hade blivit inbjuden till något som kallades Bergaträffen som anordnades i kyrkans regi, för att framföra Dan Anderssons visor. Efter programmet kom en lång och vänlig man fram och frågade försynt om jag kunde tänka mig att samarbeta kring ett utökat program kring poeten och författaren Dan Andersson.
Upplägget skulle vara att Sören berättade och visade bilder på storskärm och jag framförde visorna. Detta koncept skulle sedan visa sig vara framgångsrikt. Under cirka 10–15 års tid turnerade vi runt hela Östergötland och delar av Sörmland och Västergötland med olika program kring poeter, visdiktare och författare; förutom Dan Andersson så hade vi program om Ferlin, Karlfeldt, Fröding, Taube, Olle Adolphson, Joe Hill, Birger Sjöberg med flera.
Vi hann med cirka 160 framträdanden på föreläsningsföreningar, bibliotek och andra kulturevenemang.
Sörens bakgrund som lärare kom väl till pass. Han hade en unik förmåga att fånga publiken i berättandet. Mycket påläst och samtidigt var det mycket spännande och underhållande att lyssna på Sören.
En sann folkbildare som förutom detta hann författa ett antal böcker kring Linköpings lokalhistoria och då speciellt miljöerna kring Tannefors.
Jag sörjer min vän och kollega mycket och är oändligt tacksam för allt jag lärt mig av denne vänlige och storsinte man.
Två dagar innan Sören gick bort fick jag ett infall att åka förbi och hälsa på honom och hans fru Margot. Jag ville veta hur läget var. Han var mycket medtagen och sängliggande. Men när han såg mig stämde han högt och tydligt upp med visan "Grön kväll i Margretelund". Vi sjöng den unisont alla verser och efteråt anade jag en stor förnöjsamhet hos Sören.
Mina tankar går till hans hustru Margot och övriga i familjen.
Till sist en dikt av Dan Andersson som Sören tyckte mycket om:
Jag ska gå genom tysta skyar
Genom hav av stjärnors ljus
Och vandra i vita nätter till jag funnit
min Faders hus
Jag skall klappa så sakta på porten
där ingen mer går ut
Och jag skall sjunga ut av glädje
som jag aldrig sjöng förut
Vänligen din sångarbroder,
Thomas Carlsén