Överläkaren, klinikchefen, chefläkaren docent Jan Sievers, Linköping, har avlidit 93 år gammal. Närmast anhöriga är barnen Johan, Anna och Malin med familjer.
Jan studerade medicin i Lund, fortsatte på medicinkliniken i Malmö, där han 1963 disputerade på 3 036 hjärtinfarktpatienter. Imponerande insats utan nutida datasupport! Han blev docent i praktisk medicin 1965 och jubeldoktor 2014.
År 1967 rekryterades Jan till medicinkliniken i Linköping för att starta enhet för hjärtinfarktvård. Blygsam början med rytmövervakning via oscilloskop men ett år senare öppnades en hjärtinfarktavdelning.
Jan utbildade en hängiven personalstyrka, vilket bidrog till snabb utveckling av hjärtsjukvården. 1968 startades pacemakerverksamhet. Enheten präglades av glädje, gemenskap och utveckling under Jans goda chefskap, som lade grunden till dagens kardiologklinik.
Jan utvecklade ett samarbete med klinfys. (N-H Areskog) och röntgen (G. Stenport) så att patienter med klaffel och andra hjärtsjukdomar från Kalmar, Jönköpings och Östergötlands län blev färdigutredda i Linköping. De tre frontfigurerna åkte i tidig otta till Viking Olof Björk, Karolinska sjukhuset, som direkt bokade patienterna för operation. Redan klockan 11 samma dag var Jan tillbaka på kliniken. Detta fina samarbete blev embryot till Hjärtcentrum.
1977 lämnade Jan chefskapet på hjärtsektionen och blev chef för medicinkliniken fram till 1987 då han blev chefläkare för Universitetssjukhuset med stort inflytande i sjukhusledning och direktion. 1996 återgick han som överläkare till den patientnära sjukvården.
Jan hade en ledande roll vid US Utbyggnad Sydväst och för att thoraxkirurgi etablerades i Linköping. Han har varit ordförande i Svenska Cardiologföreningen.
Energi och kraft hämtade Jan med hustrun Barbro och barnen under helger och semester i Flatvarp. Segling var favoritsysselsättning för Jan. Enligt rykte (Jan själv är sagesman) vann han alltid sommarens lokala segeltävling. Har man seglat med Jan kan man intyga att hans hand på rorkulten var lika fast och stadig som den styrande hand han nyttjade inom sjukvården.
Jan var strukturerad och effektiv. Hans skrivbord var alltid tomt vid arbetsdagens slut. Trots pondus och beslutskapacitet var han lyhörd för synpunkter innan beslut fattades. Han värnade sin personal, som därför gärna blev arbetsplatsen trogen. Hans ledarskap ingöt en unik anda av arbetsglädje och samhörighet bland medarbetarna och den har svävat över kardiologkliniken många år efter att han lämnade den.