Helt oförberedda möttes vi av underrättelsen att vännen Ivan Johansson hastigt gått bort i sviterna av pandemin. Sjukdomen hade ju gått in i en mindre allvarlig fas, men tyvärr inte för alla. Grebo har därmed förlorat en mycket omtyckt och verksam person, som lämnar efter sig en imponerande konstnärlig skatt i form av teckningar av olika byggnader, miljöer och andra intressanta och tankeväckande motiv.
Vår vänskap började när vi flyttat till Grebo 1962 och hade turen att bo ganska nära varandra och fick barn i ungefär samma ålder. Senare kom vi att direkt samarbeta, när Ivan blev kyrkvaktmästare här i Grebo, en uppgift som han verkligen tog som ett kall med sin kunskap, stilkänsla och kreativitet. Hans konstnärskap syns bland annat i den ljusbärare, som han ritat och brodern Stig skapat. Senare fick han också utforma minneslunder både i Grebo och grannsocknar.
Sedan Grebo hembygdsförening startade 1978 har han varje år skapat ett nytt kort, som sedan blivit en hälsning från bygden till vänner runt om i landet eller hamnat som tavlor i otaliga hem. I aktivitetshuset Gullvivan är väggarna i det ena rummet enbart prydda med hans tavlor. Många villaägare har fått hjälp med ritningar i samband med både ny- och ombyggnad.
Allt detta blir bestående monument över en ovanligt mångsidigt begåvad bygdens son, som också i text visade sin förmåga i såväl kyrkobeskrivningar som intressanta kommentarer till motiven hos sina konstverk.
Vi minns med tacksamhet alla trevliga stunder vi haft tillsammans och deltar med familjen i deras stora sorg.
Vila i frid.