Lektor Henry Sjöstrand, Motala, har som tidigare meddelats avlidit den 4 juli i hög ålder, efter ett långt, engagerat och innehållsrikt liv.
Vi var hans elever under åren 1976–1980. Men vi vet att vi nu talar för åtskilliga årskullar av humanister och samhällsvetare på Platenskolan, och som minns Henry som en osedvanligt vänlig, kunnig och stimulerande lärare. Det kan nog vara så att vi har glömt en hel del av franskans passé simple och en och annan latinsk deklination. Men grunden i en förståelse för och kärlek till den klassiska bildningen finns fortfarande kvar hos oss, såväl som ett visst mått av språkkänsla och förståelse för språkens betydelse.
I dag känns det extra viktigt att skriva om Henry Sjöstrand. Vi förstod nog redan för 45 år sedan att det var lite extra att ha en lektor som lärare. Vi hittar ledtrådar till Henrys yrkeskarriär; studentexamen i Eksjö 1955, fil kand-examen vid Lunds universitet 1959, examen vid Sorbonne i Paris 1959, universitetslektor i romanska språk vid Göteborgs universitet 1962–65, där Henry också tog en fil lic-examen 1966. Därefter undervisade han i franska, italienska och latin vid Platenskolan, Motala.
Man häpnar. Var det denne högt bildade språkforskare som lärde oss grunderna i franska och latin på Platenskolan i slutet av 1970-talet? I dag när lärarrollen diskuteras frenetiskt är det extra viktigt att påminna oss om denna hängivna lärargärning, om hans omsorg om oss elever, som bottnade i en gedigen och djup kunskap i de ämnen han undervisade i.
Hur Henry själv tänkte kring dessa frågor blev det dessvärre inte tid att samtala om, men vi anar att han själv nog såg bildningen och den djupa förankringen i sina ämnen som en inspiration och grund för omsorgen om oss elever.