Stiftsskogvaktare Hans Svallin (1929–2022), Norrköping, har avlidit i en ålder av 92 år. Han kom från gården Svaldre i närheten av Lerbäck i Närke. Hans bodde med hustru Elvy och sonen Stefan på Skärlöta gård i Kvilllinge, Norrköping.
Under många decennier arbetade Hans med skogsfrågor i Linköpings stift. Han var en uppskattad yrkesman, kunnig i sitt arbete, vänlig och positiv i mötet med människor och tydlig i sitt budskap.
I Kvillinge engagerade Hans sig i hembygden och var bland annat under många år kyrkvärd i Kvillinge kyrka. Många som läser detta minns säkert Juldagsmorgonens otta, då Hans läste Julevangeliet i Jesaja med inlevelse och klar stämma.
Hans och Elvy hade stor omsorg om kyrkan och tog stort ansvar.
De ville att alla församlingsbor skulle lära känna sin kyrka. Då Öppet hus ordnades i kyrkan fick bland annat barnen klättra upp i kyrktornet och se den imponerande utsikten över slätten. Det vackra kyrksilvret togs fram och Hans berättade kunnigt om de vackra dyrgriparna.
Hans och Elvy lämnade Skärlöta, då hälsan sviktade och de bosatte sig i Norrköping, där Elvy avled efter några år.
Min kontakt med Hans levde vidare tack vare givande telefonsamtal. Vi talade med oro om vår kyrkas framtid och funderade över kyrkans och vart ansvar för Moder Jord vad gäller miljö och klimat.
Hans förmedlade oftast en positiv, tröstande livssyn. Till och med då budskapet kom att deras ende son, Stefan, hastigt dog i en militärövning. Att förlora sin ende son förblev för Elvy och Hans en stor sorg, som de hanterade på ett frimodigt sätt, som vi kunde läsa i dödsannonsen.
Minnena är många, sorgsna men mest glada och varma. Den välkomnande gästfriheten för många vänner i hemtrevliga skärlötahemmet minns vi med glädje och beundran.
Tack, Hans, för god vänskap, berikande samtal och för att jag fick säga adjö till dig på Vrinnevisjukhuset, där du efter en kort vistelse slutade dina dagar.
Jag önskar dig frid och möten, som du önskade med de dina, i en annan värld, i en annan värld, där skogen får vara din mantel.