Hans Krumlinde avled den 15 augusti i en ålder av 81 år. Närmast anhöriga är hustrun Lise-Lotte samt döttrarna Paula och Cecilia. I hemstaden Linköping är Hans framför allt känd för sin idrottskarriär och sin detaljhandelsverksamhet inom sportområdet, men i dessa minnesord går vi enbart in på vad han länge har betytt för oss i vår vänkrets.
Hans var en mycket vänfast person. Varje valborgsmässoafton var vänner inbjudna till hans hem intill Stångån. Från terrassen kunde vi på avstånd ta del av elden och sången lite längre bort vid Tannefors slussar. Somrarna tillbringade Hans på sitt älskade Koster dit vi alltid var välkomna. Med motorbåten utforskade vi tillsammans skärgårdens gömda pärlor långt innan området officiellt blev Kosterhavets Nationalpark. Återkommande var också senhöstens oförglömliga hummerfest.
Hans var en stor djurvän. På Koster, där familjen ofta vistas, har länge funnits många vildkatter som fortplantat sig ohämmat och haft det besvärligt under vintrarna. Hans såg till att ge dessa katter seriösa ägare. Några gånger blev en vildkatt huskatt i det egna hemmet. Djurhem som tog hand om katter stöttade han ekonomiskt.
Fåglar var ett av Hans stora intressen. Med sin skarpa blick kunde han upptäcka fåglar i skogen där vi andra bara såg träd. Han kunde allt om dem – deras namn, deras läten och deras liv. Man kan lätt tänka sig att hans djurintresse gått i arv från hans morfar, den berömde djurmålaren Bruno Liljefors. Under kalla vintrar har Hans outtröttligt utfodrat Stångåns många änder. Det var en fin syn när hundratals änder på förmiddagarna samlades för att välkomna Hans när han kom vandrande med sina stora mathinkar.
Vi var fyra par som under flera årtionden träffades i olika sammanhang. Vi gjorde bilresor i Sverige och andra länder, vi åkte skidor i fjällen, vi flög till städer utomlands och vi seglade i Medelhavet. Även under pandemin träffades vi regelbundet, fast då digitalt i videomöten, vilket hjälpte oss att hålla humöret uppe. Under hela vår långa samvaro var Hans den givna medelpunkten med sin berättarförmåga, sin humor och sin livsglädje.
Vi är tacksamma för alla år tillsammans med honom och vi saknar honom mycket.