För ett par mandatperioder tillbaka träffades vi i ett socialt sammanhang, som kom att resultera i en djup och förtrolig vänskap mellan oss. Ofta hör man att vänskapen mellan människor vuxit fram redan under barndomen och att man sedan följt varandra genom hela livet. Det är aldrig försent. Finns samma värdegrund och respekt för varandra, finns grogrunden för gemensam tillit och vänskap senare i livet.
Göran berättade om sitt arbete på Saab. Jag fick väl aldrig riktigt klart för mig hans egentliga sysselsättning på ekonomiavdelningen, men det jag tog fasta på var att Görans arbetsgivare skickade ut honom i världen för att lösa konflikter och medla i knepiga affärsärenden. Att gjuta olja på vågorna var Görans styrka. Samförståndslösningar och kompromisser i det civila men också orubblig i tanken om de svaga i samhället!
Socialnämnden, överförmyndarnämnden och som länsstyrelsens begravningsombud blev arenor där Görans egenskaper kom till sin rätt. Att sitta i opposition var inget varken Göran eller jag önskade. Frustrationen över hur snålblåstens vindar ven över äldre och socialt utsatta svetsade oss samman i samtalet.
Mer jordnära ting dök upp under våra träffar. Arbetet med kolonilotten i Smedstad och stugan utanför Falerum upptog mycket av Görans tid, men det var också en sysselsättning som han och kära hustrun Anette vårdade med omsorg i ett generationsskifte. På senare tid blev skötseln en tung arbetsuppgift på grund av sviktande hälsa. Vad Göran än tog på sig, gjorde han emellertid insatsen till fullo. Ingen tid sparades. Almanackan var full av inplanerade möten och sammanträden in i det sista.
En varm och omtänksam vän med stort hjärta har gått ur tiden, dagarna före sin 80-års dag.
Våra tankar går till Anette och dottern Camilla.