Günter ”Macky” Reichardt flyttade som 19-åring från Österrike till Linköping 1956. Han hade börjat träna judo i Wien och tog med sig ”den mjuka sporten” till Östergötland. Han var initiativtagare till att Linköpings Judoklubb (LJK) bildades redan 1960. Då hade man, tillsammans med boxningsklubben fått tillgång till ett källarrum i sporthallen. Där var vi många som började träna, jag som 11-åring 1966.
Klubben växte och efter några år fick LJK tillgång till en lokal på Tönsbergsgatan, nära Abisko och vi slapp ta bort judomattorna efter varje träningspass. Det var där jag träffade Macky första gången. Med sin lågmälda, vänliga, men respektingivande personlighet ledde han, med den tidens strama metodik våra träningspass och jag blev omedelbart fast för hans sätt att träna och lära ut judo. Jag fick då en ny idol och han är än i dag en förebild.
Klubben har genom åren varit framgångsrik, med många mästerskapsmedaljer och med imponerande resultat såväl i lag som individuellt och med fina prestationer i flera internationella tävlingar. Macky har en mycket stor del i det.
Vi var också flera unga som fick lära oss hur föreningslivet kan fungera. En då piprökande Macky lotsade oss inför och under klubbens årsmöten.
Macky behöll sin form och teknik långt efter det han slutat tävla, trots sitt jobb som chefskock på Frimis. Vi var många tävlingsaktiva som såg att han i slutet av 70-talet fortfarande höll mycket hög klass. Vi försökte i bastun efter ett träningspass övertala honom att åter ställa upp och tävla i SM. Han tvekade faktiskt några dagar, men kom sedan fram till att han redan hade vunnit det han ville. Det fick vi acceptera, men jag är fortfarande säker på att han hade tagit ännu ett guld, om han hade ställt upp då.
När jag träffade Macky för några år sedan fick jag låna och kopiera en välskriven krönika som han skrivit om LJK:s historia. Han framhäver inte sig själv, men när man läser den förstår man ännu mer att han betytt så mycket för så många.
”Soremade” – matchen är slut, men klubben och alla minnena finns kvar. Vi är många som är tacksamma för att vi haft förmånen att få Macky som tränare, inspiratör och vän.