Bo Lindqvist var ett aktat namn internationellt

Den 3 februari somnade min far, Bo Lindqvist, in efter en längre tids sjukdom.

Minnesord2023-02-22 04:00

Bosse var en välkänd företagare och, inom sin bransch, ett aktat namn internationellt. Min far älskade och levde för sitt jobb och ville gärna dela med sig av den insats han, hans medarbetare och Motala haft för den moderna tv-tekniken, varför jag skriver dessa ord till hans minne. 

Bosse föddes nyfiken. Han ville förstå hur allt fungerade och hade en övertygelse om att inget var omöjligt. Han utbildade sig till civilingenjör på Chalmers i Göteborg där han också var doktorand och forskningsingenjör i kärnfysik. Det var dock radioteknikens möjligheter som fångade hans intresse mest. Redan på 1960-talet hade han byggt egna sändare och mottagare för både radio och tv på amatörradiobanden. I början av 1970-talet rekryterades han till Luxor i Motala där han fick i uppdrag av Rymdbolaget att utveckla en hemmottagare för tv via satellit. 

De tekniska lösningar de kom fram till blev startskottet för en ny utveckling av hela tv-marknaden. Via Luxor ledde Bosse en satsning på satellit-tv i USA, vilket gjorde att Luxor inom ett år blev största leverantör av satellit-tv på den amerikanska marknaden.

1986 startade Bosse sitt första bolag Aurora Communication Systems AB. Inom några år var Aurora den största leverantören av satellitkommunikationsutrustning i Sverige. Bosse insåg på 90-talet att den analoga tekniken gick att ersätta med billigare digital teknik. Han var stolt när han blev inbjuden av regeringen att presentera tekniska lösningar som skulle kunna spara in stora pengar till svenska staten. 1997 startade han sitt andra bolag, A2B Electronics AB, vilket särskilt fokuserade på digital teknik för distribution och kommunikation av tv-, radio- och datasignaler. Han sålde 2009 A2B Electronics AB till tyska WISI där hans teknik utvecklas vidare. 

Rotary var viktigt för Bosse. Han var också engagerad i flera föreningar där särskilt Motalas sändaramatörer med Rundradiomuseet bör nämnas. Segelbåten var hans fristad och kanotgänget hans vänner. Hemma satte han sig varje dag vid flygeln och improviserande på jazzklassiker. 

Hans största stöd i livet har varit min mor, Cathrine, som tryggt stått vid hans sida. Min far arbetade mycket men jag och min syster Annika tvivlade aldrig på hans kärlek och omtanke om oss. Det är tyst och tomt efter pappa. Jag saknar hans goda råd och lösningsorienterade fokus. Jag vet att han var stolt över mig och jag är och kommer alltid att vara så stolt över min pappa.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!