Björn, vår vänlige, hjälpsamme, mysige granne och vän har lämnat jordelivet. Han var sedan 1975 bosatt i Linköping och tjänstgjorde fram till sin pensionering på Väg- och Trafikinstitutet. Efter pensioneringen flyttade Björn med hustrun Brita till Djurgårdsgatan i slutet av 1990-talet, nästan samtidigt med våra familjer. Vi kom tidigt att bli intresserade och aktiva i vår bostadsrättsförening, Eternellen 2.
Björn föddes i Helsingborg i en ”militärfamilj” och flyttade på grund av faderns olika stationeringar till olika platser, bland annat Karlskrona, Göteborg och Stockholm. Krigsåren bodde han hos farföräldrarna i Jämjö, Blekinge. Björn betraktade sig själv skämtsamt som nomad. Hans stora intressen var skidåkning och segling. Han vistades gärna i naturen och trivdes gott vid sommartorpet nära Ulrika. I mer än 50 år var han en uppskattad medlem i Druidorden och hedrad med ”Ordens Jubelveterantecken”.
Björns intresse för vår bostadsrättsförening var genuint och byggde på personligt engagemang. I ett kvarts sekel var han vår ”hustomte” som ordnade och ställde så att vi skulle trivas. Inte alltid storslagna arrangemang, men det där lilla viktiga; ett handtag, ett leende eller några uppmuntrande ord. Björn hade också tid och intresse att ge unga familjer en hjälpande hand med barnpassning eller andra praktiska behov.
Tillsammans med hustru Brita förvaltade Björn omsorgsfullt vår Gula Paviljong, en av föreningsmedlemmarna restaurerad lokal som används till fest, andra sammankomster eller övernattning för medlemmarnas gäster. Björns omtanke innebar att han alltid såg till att lokalen var iordningsställd och uppvärmd. Han var en uppskattad medlem i vår KUL-kommitté och det innebar att det alltid serverades god mat och dryck vid föreningens egna möten.
Vår saknad efter Björn är stor. Vi saknar att se honom promenerande med sin käpp på vår innergård. Vi är tacksamma för hans bekantskap under cirka 25 år. Han var i sanning en god granne. Våra tankar går till hustrun Brita och barnen Ebba och Gustaf med familjer.