Bernt Johansson som föddes 1932 kom till Sya Skidklubb 1958 och var medlem i skidklubben till sin bortgång 2021. Han var mycket aktiv och tävlade under mer än 60 år och nådde stora framgångar även internationellt.
Skidans dag i Västra Harg, när Bernt var 19 år, var startskottet på en lång karriär. Då tog han skidorna på cykeln, åkte från Gammalkil 15 kilometer till tävlingen i snöyra. Det hindrade inte Bernt från att till slut komma femma i loppet.
Efter några år i Nykils IF övertalades Bernt och hans bror Karl-Einar att förstärka seniorlaget i Sya. På den tiden fanns det gott om snö i Östergötland och man arrangerade distriktstävlingar runt om i distriktet. Det var många deltagare och att vinna DM var något väldigt stort. Bernt var en duktig senioråkare och hamnade ofta på fina placeringar nära prispallen. Han körde i klubbens första lag i stafetter och där lyckades Bernt och hans lagkamrater att knipa ett DM-guld. Som senior trivdes han bäst med korta lopp. Trots detta lyckades han 1962 bli 105:a i Vasaloppet på tiden 6.03 med träskidor och den tidens spår.
När jag frågade Bernts bror Karl-Einar hur de tränade på den tiden så berättade han att eftersom vi jobbade dagtid så åkte vi med pannlampa i ett spår som vi själva kört upp med våra skidor. Men en granne förstod inte att det var skidåkare som åkte och blänkte i skogen. Han trodde att det var något djur så under ett kvällspass låg han i ett dike med hagelbössan beredd. Men som tur var upptäckte han att det var skidåkare innan det var för sent!
Efter seniortiden fortsatte Bernt att träna skidor och att åka motionslopp. Han vann då bland annat Hålliformloppet som var ett stort lopp med ibland över 1 000 deltagare.
När Bernt hade fyllt 50 år fick han sin största nytändning. Han började 1983 att åka Öppet spår från Sälen till Mora. Att han fortfarande var en duktig skidåkare skvallrar tiden 5,27 om på de 90 kilometrarna. Han fortsatta att åka i Vasaloppsspåren ända fram till 2012 då han åkte 45 kilometersloppet på fin tid.
Efter att Bernt fyllt 65 år ville han mäta sina krafter mot de bästa skidveteranerna i Sverige. Första SM-tävlingen körde han 2001 i H65-klassen i Grängesberg. Det blev en hedrande 7:e plats. Men Bernt ville bättre. När han fyllt 70 vann han guld i Grängesberg på 10 kilometer och tog brons på 20 kilometer. Det blev ytterligare 9 SM medaljer varav 3 guld.
2004 var det dags att konkurrera med världseliten i Lillehammer i sin åldersklass H70. Det blev en fin bronsmedalj på 10 kilometer i hård konkurrens. 2013 då Bernt fyllt 80 år var det åter dags att mäta sig med världseliten. Och vilken bragd, han vann guld på tre distanser. Ju längre distans desto mer stryk fick norrmän, finnar, ryssar med flera. Dessutom deltog Bernt i stafettlaget i klassen H75 som lyckades ta en silvermedalj.
Bernt och hans fru Gunvor deltog i skidklubbens spännande skidresor utomlands, bland annat till Vasaloppet i USA och Vasaloppet i Kina.
Bernt var inte bara en föregångsman i spåret han var också en föregångsman utanför spåret. Han var ordförande och tränare i klubben. Han deltog ofta vid olika typer av arbete såsom skogsplantering och att köra ut snö med traktor till spåren.
Sammanfattningsvis så kan man konstatera att Bert var ett strålande exempel på Riksidrottsförbundets motto ”Idrott hela livet”.
Våra tankar går nu till Bernts fru Gunvor, dottern Gunilla med familj, Sören och Erica och Erik. Tack till Bernts bror Karl-Einar som bidraget till dessa minnesord.