Agne Johansson, min bror, föddes i Rystad 1927. År 1939 flyttade familjen till Olgagården i Linghem, där Agne snabbt blev engagerad i Linghems Sportklubb, LSK.
Det var fotboll på somrarna, men framför allt vinterns bandy som blev Agnes favoritgren. Hemmamatcherna spelades på bandykärret i Stratomta, en svårspelad bana för motståndarna som inte visste var alla grästuvor stack upp.
Efter bandykarriären ägnade sig Agne mycket åt motionsidrott på skidor och på cykel. Femton Vasalopp, flera Vätternrundor och Roxen runt och mycket annat klarades av.
År 1944 köpte vår pappa gården Gällstad Västergård i Linghem, och Agne blev skolad till lantbrukare. En av flyglarna på gården renoverades som bostad åt Agne och hans dåvarande fru Ingrid. När vår pappa dog 1957 fick Agne ta över driften av gården, vilket han gjorde till mitten av sjuttiotalet då gården tvångsinlöstes av Åkerbo kommun.
Tillsammans med sin andra fru, Kerstin, övertog då Agne Hotell Östergyllen i Linköping, som de drev tillsammans. Efter att Kerstin avled 1978 drev Agne hotellet vidare fram till sin pensionering 1992.
Som pensionär köpte Agne en fastighet i Stjärnorp av änkan efter vår äldste bror John, där han bodde fram till 2020. Sina sista år bodde han på Sandrinoparkens äldreboende.
Agne var tjugo år när jag föddes. Han var min stora idol och hjälte när jag var liten. Agne fick aldrig några egna barn, vilket nog var en stor sorg, för Agne älskade barn. Och alla barn älskade Agne, han var en lekfull busfarbror. Agne var en godhjärtad person, ville alla människor väl.
Jag saknar dig brorsan! Jag är glad och tacksam att jag fick vara ditt stöd, kanske till och med din hjälte, under dina sista år då minnet började svikta. Vila i frid, men busa gärna lite med barnen däruppe.