Att hon skulle bli psykolog var inte självklart. Men en kurs på internationella gymnasiet i Linköping väckte hennes nyfikenhet för det mänskliga beteendet. Och med ett brinnande intresse för språk, kultur – och en stor portion rädda världen-patos – lämnade hon familjen i Malmslätt och drog ut i världen efter studenten.
Martina tog transsibiriska järnvägen till Kina. Men väl framme i Hongkong fick hon ett sms från sin pappa att hon blivit antagen till psykologprogrammet i Uppsala. Resplanerna fick ett abrupt slut och hon återvände hem till Sverige – ett beslut hon aldrig ångrat.
– Jag var så otroligt fascinerad av hur hjärnan fungerar. Drömmen var att riktigt få nörda ner sig i hur tankar, känslor och beteenden hänger ihop. Jag vet att det pirrade i hjärnan när jag läste om alla olika teorier som finns.
I dag är Martina legitimerad psykolog och arbetar inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm. Parallellt ingår hon i en forskargrupp vid Karolinska Institutet som inriktat sig på att undersöka om kognitiv beteendeterapi, KBT, kan ges via internet till unga som lider av social ångest.
Vad innebär egentligen social ångest?
– Social ångest är det som förr kallades social fobi. Det betyder att man har en stark och ihållande rädsla för att bli granskad och negativt bedömd av andra människor i sociala situationer.
Följden blir att barnen undviker de tillfällen som väcker obehag eftersom de är rädda för att stå i centrum för andras uppmärksamhet. På kort sikt kan det vara skönt att slippa konfronteras med sina rädslor, men på lång sikt bidrar det till en funktionsnedsättning i vardagen, menar Martina.
– Oftast ser vi en ganska stor påverkan på livet för dessa barn. De kan få problem att skaffa och behålla kompisar för att de drar sig undan. Lite högre upp i åldern kanske de missar de betyg de egentligen skulle få för att de inte vågar svara på frågor, be om hjälp eller göra presentationer inför klassen.
– Det påverkar också fritiden då de inte vågar vara med på aktiviteter utanför hemmet, även om de skulle vilja. Föräldrarna kanske slutar att bjuda hem vänner för att de tror att det ska bli jobbigt för barnen. De pratar i barnets ställe för att hjälpa till. Allt med bästa avsikt, men ofta ser vi att det leder till att ångesten biter sig fast. Så det får ofta stora konsekvenser för hela familjen.
Nyligen publicerades forskningen – som även fått internationellt gehör – i renommerade tidskriften JAMA Psychiatry.
Studien som genomfördes mellan 2017 och 2020 omfattade 103 barn och ungdomar i åldern 10–17 år och deras föräldrar. Deltagarna delades in i två grupper: dels i en internetförmedlad KBT-grupp, dels i en aktiv kontrollgrupp med internet-stödbehandling.
Båda metoderna omfattade tio kapitel via en hemsida med veckovis stöd av en psykolog, samt tre korta videosamtal med psykologen under behandlingstiden. Även barnens föräldrar erbjöds fem parallella kapitel och psykologkontakt.
– Vi ville se om det räckte med det stöd och allmänna råd som barnen fick i gruppen för stödbehandling, eller om det var just de KBT-specifika komponenterna som var viktiga.
Resultatet var tydligt. De barn och ungdomar som fick behandling via internet-KBT visade på minskad social ångest och på större framsteg i vardagen än barnen som enbart ingått i det generella stödprogrammet. Forskningen kunde också visa på stora vinster i både kortare väntetider, då psykologerna som är knutna till internet-KBT kan behandla flera barn samtidigt, och en ekonomisk vinst med kostnadseffektiv behandling.
– Det var fantastiskt att se vilka positiva effekter programmet verkligen hade. Både barn och föräldrar uppgav att de var nöjda med behandlingen och att de skulle rekommendera den till någon med liknande problem.
I framtiden hoppas Martina att KBT-behandlingen ska kunna erbjudas till fler barn och ungdomar runt om i hela landet. Samtidigt är hon noga med att poängtera att internetprogrammet inte ska ersätta behandlingen som utförs på BUP-mottagningarna.
– Det här ska ses som ett komplement och kan vara ett första steg. Jag tror att det kan bidra till att sänka tröskeln för många som tycker det är jobbigt att söka vård. Vi gör också noggranna studier för att se vilka barn behandlingen är bäst lämpad för.
Vad har du för råd att ge alla unga som lider av social ångest?
– Du är inte ensam. I varje skolklass är det ungefär en till två elever som uppfyller kriterierna. Det gör att vi har stor kunskap och det finns bra behandling att få. Prata med någon du litar på: en förälder, en skolkurator eller någon annan vuxen i din närhet.
– Sedan är det viktigt att man får vara som man är också. Men man ska veta att de delar man lider av – och som innebär ett hinder i vardagen – kan man få hjälp med.
Fotnot. Läs mer om forskningen på https://jamanetwork.com/journals/jamapsychiatry/fullarticle/2779637