Det är en glad och uppspelt Per som välkomnar mig i sin villa i Linköping.
– Tänk att de klarade det.
Jag är lite frågande till vad han menar, men förstår sedan att det är premiärturen av Gripen E som han syftar på. För när intervjun görs har många nyhetssajter premiärflygningen som toppnyhet.
Den som vet vilken anspänning det innebär att flyga ett flygplan för första gången är Per. Han var själv premiärflygare för Jakt-Viggen, skolflygplanet SK 37 och Saab 340.
– Efter allt jobb blir det ändå lite nervositet vid premiärturen med ett nytt flygplan.
Per har arbetat bort dalmålet, men det var i Falun som han föddes, växte upp och tog studenten 1956. En månad efter studenten blev det Krigsflygskolan i Ljungbyhed och jaktutbildning på J 29 för att förverkliga Pers mål: att bli stridspilot.
Nästa steg blev KTH (Kungliga tekniska högskolan) i Stockholm där Per blev civilingenjör (i flygteknik så klart) och flygingenjör i flygvapnet i tre år. Sedan kallade Saab.
– Jag blev provflygare 1964. Det var en intressant tid. Saab hade fått kontraktet att utveckla Viggenprogrammet. Planet utrustades med ny elektronik, radaranläggning och den första datorn i ett flygplan. Men det hette inte dator då, utan gick under benämningen numerisk seriekalkylator.
Per började provflyga Viggen 1968 och det skulle bli många flygtimmar då han var med i alla faser av Viggenprogrammet. Men utvecklingen av ett nytt flygplan hade också sina risker. Det fick han veta över Karlsborg när ett kompressorblad slog sönder motorn på hans Viggenplan. Per fick skjuta ut sig ur planet.
– Det var en annorlunda upplevelse – brutalt och rysligt effektivt.
Flera krascher med Viggen gjorde att planet fick flygförbud i mitten av 1970-talet och en statlig haverikommission tillsattes.
– Det var en jobbig tid.
Per var provflygare under närmare 30 år, men Saab gav honom också en chans att utbilda sig. Det skedde vid US Naval test pilot school i Maryland, USA. Där samlades 30 provflygare till kursen.
– Det var mest flygare från amerikanska flottan, men även från marinkåren, amerikanska flygvapnet och en del europeiska piloter.
Teori och praktik blandades. Per fick möjlighet att flyga 17 olika flygplanstyper, men teorin var svår.
– Familjen var med i Maryland, men de såg inte så mycket av mig. Utbildningen tog nästan all min tid.
Men studiefliten belönades. Per gick ut som kursetta.
Åter i Sverige började det hända saker på Saab. Ett nytt civilt flygplan skulle byggas och dåvarande vd:n, Sten Gustafsson, satte tidsgränsen: det fick bara ta tre år innan planet skulle vara typgodkänt. Per blev chefsprovflygare och allt mer engagerad i det nya planet, SF 340.
– EU gav oss en chans att förkorta typgodkännandet. I stället för att göra typgodkännandet i varje land gjorde vi det för 10–11 länder samtidigt.
För Pers del innebar det många flygningar med det nya flygplanet.
– Ena dagen var det engelsmän i planet, nästa dag fransmän och tredje dagen tyskar. De hade nya infallsvinklar, men det var lärorikt.
När godkännandet var klart skulle SF 340 säljas. Per minns en demonstrationsresa i fjärran östern. Det blev cirka 80 flygplatser och 60 000 kilometer.
– Vilka platser vi kom till. Det var flygplatser mitt ute i djungeln, vid bergstoppar ...
Den globala satsningen på SF 340 fick också Saab-ledningen att tänka till. Skulle en global satsning även kunna göras vid Sveriges största industriprojekt, Jas 39 Gripen?
– Tidigare hade vi sålt militärflygplan till ett fåtal länder som Finland och Österrike. Nu började idén spridas om att Gripen-systemet kunde gå på export världen över.
Per blev erbjuden att gå över till den militära sidan igen – nu som chef för utprovningsavdelningen 1989.
– Jag sade ja efter moget övervägande. SF 340-tiden var ju väldigt spännande.
Vid Jas-kraschen över Kungsholmen i augusti 1993 var Per ett av ögonvittnena.
– Tack och lov att ingen kom till skada. Tekniskt gick det ganska fort att förklara olyckan. Den hade ju filmats av hundratals kameror.
Under sina sista år på Saab var Per marknadsförare av Jas 39 Gripen utomlands. Det innebar bland annat tre år i England där han var förbindelseman med samarbetspartnern BAE vid lanseringen av Jas internationellt.
– Vi koncentrerade oss på fyra länder i Europa: Ungern, Tjeckien, Polen och Österrike. Två av dem valde Jas 39 Gripen.
Nu börjar vi åter tala om premiärturen av E-versionen av Jas 39 Gripen. Efter 36 år på Saab är han stolt. Per ler lite snett och skrattar när han säger:
– Det börjar gå bättre och bättre för Saab sedan jag slutat. Det bekymrar mig ...