– Tidigare trodde man att tuberkulos skulle vara en utrotad sjukdom vid det här laget men den har spridit sig i aidsens spår, säger Maria Lerm och konstaterar att det finns en tydlig levnadsstandardaspekt på tuberkulos. Svält i kombination med ett dåligt immunförsvar gör att bakterierna får större chans att äta upp kroppens immunceller inifrån.
– Immuncellerna har till uppgift att äta upp bakterierna men ibland klarar de det inte. Frågan är vad vi ska göra för att immuncellen ska vinna krigföringen mot tbc-bakterierna.
Tuberkulos, eller tbc, är en farlig sjukdom som många i fattiga länder dör av. Före antibiotikans tid var det även många i Sverige som dog i "soten". Nuförtiden hör det till ovanligheterna. Det finns behandling mot sjukdomen. Men en behandling tar tid minst sex månader. Den som drabbats av multiresistenta tbc-bakterier får räkna med två års behandling.
I och med antiobiotikans intåg och att tuberkulosen i det närmaste försvann trodde man på 1960-talet inte heller att någon forskning behövdes längre. Och 1973 slutade man vaccinera alla nyfödda i Sverige.
– Man överväger alltid risk och nytta med vaccination och även om det var ett säkert vaccin var tbc så ovanligt att det inte ansågs behövas. Dessutom ger vaccination inte tillräckligt skydd. Risken minskar men det finns det individer som blir sjuka trots att de är vaccinerade.
Även om du haft tbc kan du bli smittad igen. Och tbc kan ligga latent länge i kroppen innan sjukdomen bryter ut.
– Bara en av tio som smittas blir sjuk. Vi undrar vad det beror på. Kan vi komma på vad det är som gör att bakterierna oskadliggörs kanske vi kan hitta sätt att förebygga sjukdomen.
Ett utbrott av tuberkulos i New York samtidigt som multiresistenta bakterier upptäcktes i i-länderna väcktes intresset för forskningen kring tbc igen. Maria Lerm, som i grunden är biolog, hade börjat intressera sig för hur bakterier påverkar våra kroppsceller i samband med att hon doktorerade i Tyskland. Smittans ökade spridning och möjligheten att göra nytta ledde till att Maria Lerm bestämde sig för att ägna sig åt just de här bakterierna som hindrar immunförsvaret från att sköta sitt jobb.
– När vi började vår forskning 2004 fanns inte mycket kunskap om tuberkulos, säger Maria Lerm. Nu är vi flera grupper bestående av läkare, biologer och farmaceuter här på LiU som forskar på området.
Och på universitetets hemsida kan man läsa att deras forskning förväntas få betydelse för utvecklingen av nya sätt att förebygga tuberkulos och andra infektionssjukdomar för vilka traditionella vacciner inte fungerar.
–Om vi kan hitta något bra tror vi att det kommer att hålla länge i och med att tuberkulosbakterien är så pass oföränderlig över tid, säger den nyblivna professorn i medicinsk mikrobiologi.
