– Jag gillar det, att stanna och prata på stan. De flesta vet jag inte ens vad de heter! Jag blev förvånad när nye landshövdingen kände igen mig, men det var från tiden i Juniorhandelskammaren.
Lasse Hellström var mycket aktiv i Juniorhandelskammaren, en organisation för företagande och ledarskap. Numera är det bara Rotary och vägföreningen nere på landet, ordförandeskapet i Mörby fritid. Sommarstugan finns i Östra Harg, där Lasse har synpunkter på hur vattennivåerna i Roxen sköts.
– De borde höja vattennivån en meter! Ska man ha elkraft från vatten måste du ha höjd, det är enkelt.
Han har synpunkter på lite av varje. Och han har varit i alla världsdelar. Firat midsommar i Svalbard, där solen aldrig gick ner. Och besökt Eldslandet allra längst ner i södra Sydamerika, där Argentina byggde fängelse för att de som rymde alltid kom tillbaka, de tog sig ingenstans.
– Vet du att nomaderna förde med sig eld i sina kanoter, det är därifrån namnet kommer. Det är ganska intressant! Och urinvånarna hade högre kroppstemperatur. Den sista kvinnan dog häromåret.
Det finns så mycket fantastiskt att se i världen, tycker Lasse. Att länderna i södra och norra Afrika är så vitt skilda länder. Att Marocko är så grönt tack vare regnet på Atlasbergen. Och tänk så mycket konst det finns, i Japan ett helt hus med Picasso.
Om fritiden är rörlig så är hemlivet desto stabilare; förra året firade fru Gitte och Lasse guldbröllop.
– Vi träffades när jag gjorde värnpliken i Skövde, på drivmedelsplutonen. Jag var furir och chef över ett gäng tatuerade raggare från Göteborg. Jag la ut bensindunkar till dem i skogen, så jag blev kompis med dem. I stället för att mobba mig så skyddade de mig.
Och så träffade han Brigitte från Berlin, på en dans i T2:s gymnastiksal. Hennes familj kom hit i början av 1960-talet, när Volvo raggade verkstadsarbetare från Europa. De flyttade in en lördag, och Gittes pappa började arbeta på måndagen. De höll hårt på reglerna, när Lasse kom på besök fick han sova i eget rum.
– Första gången vi sov i samma rum var vi gifta. Men jag har en himla tur som har klarat mig, nästan alla man känner har ju bytt fruar. Gitte och jag kompletterar varandra.
Brigitte och Lasse flyttade till Västerås. Efter en vecka utan jobb började Lasse på konsultfirman Knight. Tre år senare gick han vidare till Asea atom.
– Jag var med när vi byggde alla svenska kraftverk, och två finska. Oskarshamn 3 och Forsmark 3 är världens finaste kraftverk. Men Barsebäck... det var ju helt fel ställe. Så klart att det retar danskarna, det borde ha byggts i Karlshamn i stället. Marviken ute på Vikbolandet är det enda svenska kraftverket jag inte har varit inne i. Där hade man tänkt utvinna plutonium på 1960-talet.
Var det när man talade om svenska kärnvapen?– Ja. Marviken borde bli en turistattraktion!
Lars Hellström, ingenjör som han är, fördjupar sig i resonemang och beräkningar om turbiner, ånga, grafit och upphettning som den här reportern inte kan hänga med i. Och så berättar han om när den gamle centerledaren Thorbjörn Fälldin fick syn på Lasse på flygplatsen i Helsingfors. Lasse bar på en pärm med stor Asea atom-logga. ”Å du din ...”, fräste Fälldin och kom emot honom. Lasse vände på klacken och sprang, Fälldin sprang efter i flera meter.
– Men nu är jag god vän med flera centerpartister.
I mitten av 1980-talet flyttade familjen, nu utökad med tre barn, till Linköping och 1990 grundade Lasse Hellström teknikkonsultöretaget IKG. Där är han fortfarande vid 75 års ålder suppleant. Sedan 2006 bor de i den gamla prästgården på Hunnebergsgatan 10. Det var inte minst det timrade uthuset som lockade, sånt gillar Lasse.