Det handlar om att hjälpa människor som är födda med en könsidentitet som inte stämmer med det genetiska könet. Ansökningarna till Socialstyrelsen om att genom operation ändra sitt kön har femdubblats på fem år. Gunnar Kratz tror att ökningen beror på flera saker; mer kunskap hos patienterna, en ökad förståelse och öppenhet i samhället, att sjukvården har utvecklats och att resultatet av operationerna blir bättre och bättre.
– Vi vet inte om det är ett uppdämt behov eller om det kommer fortsätta öka. Vi gör i dag ett sextiotal könskorrigeringar per år här på US (Universitetssjukhuset) i Linköping. och några på Karolinska i Stockholm, säger Gunnar Kratz.
Mellan 1996 och 2000 var han ensam om att utföra könskorrigeringar i Sverige. I dag är det förutom Gunnar Kratz tre plastikkirurger som utför operationerna, en på Karolinska och två i Linköping. Men det är bara Gunnar Kratz som gör alla typer av operationer än så länge.
– När vi gör ett manligt könsorgan till kvinnligt tar man bort det manliga och använder det att för att göra ett kvinnligt. Det blir fullt fungerande sexuellt och bara ett tränat kirurgöga skulle kunna avgöra att det inte varit där hela tiden.
Vad det gäller det motsatta, att ändra ett kvinnligt könsorgan till manligt, finns två vägar att gå.
– Antingen gör vi en mindre peniskonstruktion av klitoris. Med den kan patienten få stånd och känna sexuell njutning men den är bara stor som en tumme. Det andra alternativet är att göra en stor men då kan patienten inte få stånd av sig själv eller ha sexuell känsel. Så drömmen är att göra den lilla större med full funktion. Där lägger vi i forskargruppen på LiU ner mycket kraft nu.
Gunnar Kratz delar sin tid mellan överläkartjänsten som plastikkirurg på US och en professorstjänst på LiU. Där forskar han bland annat i att odla mänsklig vävnad och organ såsom hud, urinrör, brosk, ben och kärl för att utveckla plastikkirurgin.
– Det är sexton år sedan vi flyttade hit nu. Jag jobbade på Karolinska när det blev en professur i plastikkirurgi ledig i Linköping, som jag sökte och fick. Tanken var att vi skulle stanna något år. Men vår son Cornelius var nyfödd, barnomsorgen var bra och att jobba på ett lite mindre universitet är smidigt med kortare beslutsvägar och bra arbetsro. Dessutom är Linköping en trevlig stad som ligger bra mellan de tre stora städerna.
Att Gunnar Kratz gjorde valet att bli läkare beror på två saker. Besöken på Radiumhemmet när hans syster blev sjuk och tiden i lumpen som fjälljägare i Arvidsjaur.
– Jag var sjukvårdsman i lumpen och när det hände olyckor tyckte en del det var läskigt men jag hade inget problem med det utan tyckte det var kul att hjälpa till. Sen när min syster låg inlagd på Radiumhemmet fick jag stifta bekantskap med sjukhusmiljön. Det är min systers (som är frisk nu) fel att jag blev läkare, säger han och skrattar.
Han studerade till läkare på Karolinska institutet. 1993 disputerade han och blev medicine doktor med en avhandling om hudodling och om hur man kan transplantera odlad hud. Efter Karolinska jobbade Gunnar Kratz ett år på Harvard Medical i Boston i USA. Också där delade han sin tid mellan forskning och plastikkirurgi.
– Jag älskar att operera och det är mycket kirurgi inom plastikkirurgin. Vi opererar från hårfästet till tårna. Det är därför jag blev specialist inom området. Sen blir det en väldigt speciell stämning i en operationssal. Alla är fokuserade och det är en skön känsla när alla tillsammans är inställda på att lösa uppgiften.
Det är ingen stel stämning i operationssalen, utan operationslaget lyssnar på musik och ibland nynnas det med under arbetet. Vilken musik som spelas kommer man överens om. Gunnar Kratz gillar när det är ny musik blandat med gamla godingar. Den största favoriten är David Bowie.
– Jag såg honom tre gånger. En gång i början på åttiotalet plankade jag in. Vi hade åkt från Stockholm till Göteborg för att se honom men tyvärr hade vi inte råd med biljetterna. Men vi lyckades ta oss in via en lufttrumma. Det var en fantastisk konsert.
När Gunnar Kratz ska koppla av från jobbet gillar han att spela in musik i sin studio hemma i villan i Hjulsbro eller att bygga saker på lantstället vid Sommen. Eller ”brutal-producera” som han själv benämner sitt intresse för att snickra och se saker växa fram.
– Jag är galen i att bygga. Jag måste varje sommar bygga något, en altan, en brygga, ett gästhus eller ett lusthus. Nästa projekt blir antingen en bastu eller en jordkällare.
Men det största intresset är ändå plastikkirurgin och det upptar även en stor del av hans lediga tid.
– Mitt jobb är också mitt största fritidsintresse. När andra spelar golf och samlar på frimärken läser jag artiklar och diskuterar eller planerar.