– Min företrädare var verksamhetschef i 21 år och det var lite av ett mål att slå det, säger Bengt Ståhlbom.
Efter snart 23 år som verksamhetschef på arbets- och miljömedicin (AMM) tar Bengt ett steg tillbaka och kommer året ut att arbeta som yrkeshygieniker innan han går i pension.
– Yrkeshygieniker är min grundprofession och det jag arbetade med på heltid från 1988 när jag kom hit.
Arbets- och miljömedicin undersöker och analyserar misstänkt arbetsmiljö- eller miljörelaterad ohälsa, samt bedriver forskning inom ämnet, främst riktad mot företagshälsovården men även primärvården.
– Vårt jobb är att utreda och konstatera om det är arbetsplatsen som är orsaken till att en patient har blivit sjuk.
Bengt förklarar att det är lite av ett detektivarbete att komma fram till rätt slutsats. På AMM är de ett team med många kompetenser, bland annat psykolog, ergonom, kemist, läkare, toxikolog och ingenjör.
– Det är många bitar som ska undersökas innan arbetet är klart och det tar ofta flera månader, upp till ett halvår, innan ett ärende kan avslutas.
Vad kan utredningarna handla om?
– Det kan gälla exponeringar för kemikalier eller partiklar, ergonomiska faktorer, fysikaliska eller psykosociala faktorer som exempelvis stress eller mobbning.
Den 31 januari gjorde Bengt sin sista dag som verksamhetschef, därmed har det bara varit två chefer på posten under nästan 50 år.
– Antingen är det för vi har trivts så himla bra eller så har vi dålig fantasi, säger han med ett skratt.
Hur känns det att lämna chefsrollen?
– Det känns lite konstigt men ändå bra. Annelie Peolsson som tar över kommer passa fint här och vi är glada att just hon tackade ja till tjänsten. Jag kommer vara kvar som yrkeshygieniker till årsskiftet och slutar arbeta det året jag fyller 67 år.
Vad är du mest nöjd med under din tid här?
– Mitt förhållande till personalen, det har varit bra och kul att gå till jobbet.
Vad har förändrats inom arbets- och miljömedicin sen du började?
– Oj, väldigt mycket. Vi var mer framstående fram till 2006 då man la ner arbetslivsinstitutet, vilket jag tycker har gjort det sämre. När det statliga stödet försvann blev företagshälsovården mer beroende av att ha nöjda kunder än att kanske lösa allt korrekt.
– Det positiva som hänt är att det är en helt annan kännedom och fler lagstiftningar kring gränsvärden när det kommer till exempelvis kemikalier.
Har du varit med och tagit fram några av de gränsvärdena?
– Jag har tagit fram ett hygieniskt gränsvärde för en plastkemikalie som används vid tillverkning av bilmotorer. Kemikaliens gas påverkade arbetarnas hornhinnor som gjorde att de under en kortare period fick sämre syn. Min företrädare gjorde även världens första studie om radon i bostäder.
Kan det bli otrevlig stämning när ni kommer till företag och ska övervaka och observera en arbetsplats?
– Det har hänt men de flesta är positiva till att vi kommer. Vi kan inte alltid se att det är en arbetsplats som har orsakat att någon har blivit sjuk eller fått en skada. Men de gånger vi kan det säger arbetsgivare att det är skönt att få en bekräftelse på det.
När pensionen infinner sig tänker Bengt spendera mycket tid på den bondgård från 1700-talet som han äger utanför Falerum.
– Jag har haft stället i 20 år och nu kanske gården kan fyllas med lite får eller getter. Sysslolös kommer jag i alla fall inte vara vilket känns skönt, säger han med ett leende.