Rolf minns knappt hur länge han spelat upp sin historiska rollfigur i Bjälbo kyrka iförd en färggrann mantel och dito huvudbonad. Men många år är det och kul har han haft.
Var kommer ditt historieintresse ifrån?– Svår fråga och den har jag ställt mig själv ibland. När jag pluggade på läroverket i Motala var jag totalt ointresserad och det berodde på en lärare som inte förmådde väcka mitt slumrande intresse.
Det var när Rolf flyttade ihop med Birgitta på Elgsjö gård som intresset för den här trakten och epoken Birger jarl väcktes. Rolf läste på, engagerade sig i Bjälbo-Skänninges guideförening och bearbetade Mjölby kommuns politiker för att marknadsföra den här mycket viktiga epoken i Sveriges historia.
Den imponerande jarladräkten sydde Thomas Malm och Rolf kompletterade med ett svärd som han köpte på auktion. Rolf berättar att det publika intresset för Birger jarl och hans grupp har varierat genom åren och 2017 spelade gruppen ett par gånger i månaden. Det var populärt när Stadshotellet arrangerade resor med traktortåg i Bjälbo några år, men så gick tåget sönder.
– Vi har inte det naturliga flödet av historieintresserade turister som i Vadstena, men vi hade många besökare från såväl Västergötland som Värmland. Marknadsföring är dyrt och vi fick förlita oss på mun-till-mun-metoden och Facebook, säger Rolf och tillägger att snart ska gruppen (Bengt-Olof Pettersson, Margareta Carling och Jane Råsten) ha ett möte för att bestämma om det blir någon fortsättning sommaren 2018. Vi blir alla äldre och tar ett år i taget.
Finns det en teaterapa i dig?– Ja, märkligt nog för som barn och tonåring var jag mycket blyg och hatade att hålla föredrag inför klassen, men under åren som läkemedelskonsulent lärde mig att tala och framträda inför publik och till slut blev det nästan som ett behov. Det har jag onekligen haft nytta av när jag spelat Jarlen.
Rolf är självkritisk och säger att vanan att hålla låda är något som han tagit med sig i privata sammanhang och det är inte alltid en fördel. Man måste lyssna ibland också, säger han med ett självironiskt skratt.
Men vi tar det från början. Rolf är född och uppvuxen på Dunteberget i Motala och han hette då Andersson. Fadern var anställd på Motala Verkstad och han avled när Rolf bara var 16 år gammal. Han gick tekniskt gymnasium och hade anställningar på experimentavdelningen på Motala Verkstad, på Centrala Torpedverkstaden och på BT i Mjölby som konstruktör. Det var för övrigt under Mjölbytiden han träffade Birgitta Gustavson från Elgsjö gård på en dans i Folkets Park 1966. Tages spelade. Vid bröllopet antog paret efternamnet Båvius.
– Men jag var inte riktigt nöjd med yrkesvalet och såg mig om efter andra alternativ som försäljare eller marknadsförare. Av en slump träffade jag en kamrat utanför Folkets Hus i Motala som körde en splitter ny Volvo Kombi, en tjänstebil. Han hade fått anställning som läkemedelskonsulent på ett tyskt bolag och han rekommenderade mig att det var en intressant bransch. Jag sökte och antogs bland 40 sökande.
Sedan vidtog ett års medicinsk intensiv utbildning. Det var tufft men givande och bäddade för en karriär i en växande och lukrativ bransch.
Rolf blev kvar i branschen hos olika arbetsgivare i 32 år. Han klev av vid 58 års ålder efter ett fördelaktigt erbjudande om avtalspension vid en av de många fusioner och omorganisationer som är så vanliga i branschen.
– Det fanns både fördelar och nackdelar. Jag kunde köra 4 000–5 000 mil om året i tjänsten och det var inte alltid så roligt att starta arbetsveckan i Kalmar en måndagsmorgon klockan 08 och finna att läkaren inte dök upp.
– Marknadsföring och försäljning handlar om att utveckla personliga relationer och flera av läkarna blev mina personliga vänner. Det var ett ömsesidigt utbyte av information och läkemedelsindustrin hade resurser som landstinget saknade. I dag jobbar man på ett annat sätt.
Avtalspensioneringen gav Rolf möjlighet att utveckla sina andra intressen i turism och historia och han gick en ettårig EU-utbildning på högskolenivå. Åtskilliga föreningar i trakten har dragit nytta av hans energi, idéer och argumentationsförmåga, till exempel Skeninge-ligan som ligger bakom placeringen av Ture Lång på torget i Skänninge. Det är inte alltid Rolf och de styrande i kommunen stått på samma sida och diskussionerna har stundtals varit många och långa.
Det mesta tycks ha gått Rolf väl i händerna men för cirka 20 år sedan halkade han på en stenplatta utanför huset och drabbades av en blödning i huvudet. Han opererades och drabbades av komplikationer som varade i ett år. Men det är inget som besvärar honom nämnvärt i dag.