Vi sitter på Sandelius konditori i Åtvidaberg. Göran har en kopp te framför sig och tittar på bilder från Correns arkiv. Det är många bilder.
Hans idrottskarriär sträcker sig över fyra OS – från Moskva 1980, via Los Angeles 1984, Korea 1988 och Barcelona 1992. Största framgången kom vid Moskva-OS då Göran tillsammans med gasten Jörgen Ragnarsson tog brons i tornadoklassen.
Men hur blir man seglare från Åtvidaberg, tävlande för Linköpings jollesegelklubb?– När jag var barn såg jag en seglare på sjön Sommen. Bilden finns fortfarande inne i huvudet. Det där ska jag också pröva, tänkte jag.
Från ord till handling. På föräldrarnas sommarställe i skogarna mellan Åtvidaberg och Borkhult fanns en sjö, Gullringsvattnet. Och det fanns en flatbottnad båt. Själv satte sig Göran ner vid trampsymaskinen och tillverkade sina första segel.
– Eftersom roddbåten var flatbottnad fick jag ro till ena änden av sjön och segla den andra vägen.
Det blev många rundor på Gullringsvattnet.
Men Göran hade ”lite pirr i benen” och började också med alpin sport på vintern. I prishyllan i Loftahammar finns det flera DM-tecken. På Sockertoppen i Åtvidaberg lärde sig Göran grunderna. Storslalom var den gren han var bäst på och Göran hade siktet inställt på en landslagsplats.
Men slalomkarriären fick ett tvärt slut på ett träningsläger i Österrike 1971.
– Vi var ute och tränade och det blev kappkörning ner till lunchen i dalen. Det var lite snö, jag fick ett snedskär och benet bröts av.
Under sjukdomstiden blev det klart att den alpina karriären var över och Göran funderade på vilken sport han skulle satsa på. Det blev segling.
Men dessförinnan hoppade Göran in i rallybranschen.
– Pappa hade en däckfirma i Åtvidaberg och det blev naturligt att rallyförarna kom till oss.
Göran blev kartläsare hos rallyföraren Dag Pettersson.
– Nåja, jag satt ju med i alla fall.
Seglingen tog fart när Göran kunde köpa bröderna Kolnis tornadobåt. Premiärseglingen gick i Loftahammarsviken.
– Ett stag hade skadats under transporten, men jag var ivrig att prova båten.
Staget ersattes av en vägförvaltningsskylt och Göran var ”hemma”.
Nu avlöste träningsläger och kappseglingar varandra. Men kappsegling tog på kroppen. Ibland kunde fingrarna knyta sig efter en segling i kalla vatten där handen kramade rorskulten i flera timmar. Göran fick ”bita fingrarna tillbaka”.
Göran blev bekant med världens bäste seglare, dansken Paul Elvström. På vintrarna tränade de i Danmark (isfria vatten) och Göran blev kär i Pauls dotter, Gitte.
– Vi har varit ihop i 30 år och en bättre svärfar än Paul kunde man inte ha för att bli en bättre seglare.
På Pauls meritlista finns åtta OS, fyra OS-guld och 15 VM-guld. Han blev också utsedd till Danmarks störste idrottsman under 1900-talet.
Paul var också båtkonstruktör och hade en läraktig elev i Göran. Snart började Göran experimentera med olika metoder med kolfiber till segelbåtar. Tillverkningen var i liten skala i pappans gummiverkstad i Åtvidaberg. Det hela höll på att ta slut när Göran var på en kappsegling utanför Rom i slutet av 1980-talet.
– De hade ringt Paul och meddelat att verkstaden brann.
Göran åkte till flygplatsen och tog första flyg hem till Sverige. På flygplanen såg han en dagsfärsk svensk tidning. Där fanns rubriken ”Giftmoln över Åtvidaberg”.
– Det var en orolig resa.
Branden hade förstört verkstaden. Göran stod utan lokal, men kunde flytta över produktionen till gamla Eksågen efter en tid. Orderböckerna började att fyllas och det blev nyanställningar i Sail Center of Sweden. Katamaraner, tornados och kolfibermaster exporterades och under flera OS-finaler i tornadoklassen var båtarna byggda i Åtvidaberg.
Men expansionen hade också en baksida. Gamla Eksågen blev för trång. Göran började snegla mot havet och Västervik och i början av 2000-talet skedde flytten. Det nya namnet, Marström Composite AB, var inte bara tillverkare till seglingsbranschen. Resultaten från experimenten med kolfiberkompositen började bära frukt. Flera flygplansbolag som Boeing och Airbus fanns nu bland kunderna.
– Flytten var jobbig på många sätt. Men vi hade aldrig haft sådana möjligheter att expandera i Åtvidaberg.
I dag har Göran lagt företagandet åt sidan.
– Jag har bara kvar ett konsultjobb till ett båtföretag på västkusten.
Men seglingen släpper han inte. Kanske blir det en seglats längs Kaliforniens kust? Dit ska Göran resa med hela familjen för att fira sin 75-årsdag.