Sofie Grandell driver sedan ett år tillbaka butiken Prylo med hjälp av dottern Saga Grandell.
– Livet är kort, så jag bestämde mig för att det var dags att bara göra sånt som jag tycker är roligt, säger hon.
Sofie gillar att jobba med händerna och trivdes länge med sitt jobb som maskinreparatör på Siemens. Men med tiden blev jobbet alltmer automatiserat och när hennes mamma och moster dog för ett par år sedan kom vändningen. Förlusten blev en påminnelse om att vår tid på jorden är utmätt.
Efter ett år av nedstämdhet tog hon beslutet att säga upp sig. Då hade hon räknat ut att hon borde klara sig på de pengar hon hade fram till pensionen. 53 år fyllda bestämde hon att från och med nu skulle hon bara göra sådant som hon hade lust med.
I samma veva frågade Hasse Wennbom, som startade upp och drev butiken Prylo innan Sofie, om hon ville ta över den när han skulle avveckla verksamheten och gå i pension. De kände varandra genom sitt gemensamma intresse för retroprylar och hon var en flitig besökare i butiken. Först sa hon nej.
– Jag hade inte den ekonomiska möjligheten att riskera att ge mig in i en förlustaffär, förklarar hon.
Men beslutet skavde och en tid senare, när han frågade på nytt, slog hon till. För detta är vad hon älskar allra mest.
– Jag har sprungit på loppisar, auktioner och second hand-butiker i hela mitt liv. Och det började bli ganska trångt hemma, säger hon med ett skratt.
I butiken finns många efterfrågade designklassiker.
Nu kan en del av sakerna hon fyndar flytta vidare till butiken. Innan de landar där ska de dock tvättas, skrubbas, lagas, slipas, oljas och synas i sömmarna.
– Det är viktigt att det vi säljer håller en hög kvalitet, säger Sofie.
Hon har sina rötter i Finland och har en förkärlek för finsk design, men nu måste hon ta mer hänsyn till vad som säljer och kan inte enbart låta den egna smaken styra. Där är dottern Saga Grandell till stor hjälp för sin mamma. Hon bromsar och sållar bland fynden och ser till att köpa in svensk design som efterfrågas.
Vad säljer bäst?
– Just nu är det kläder, lampor och bestick.
Vad de säljer och hur mycket svänger dock efter säsong och världsläget. De har haft butiken i snart ett år och när coronarestriktionerna släpptes gick försäljningen ned.
– Folk började prioritera resor och evenemang igen i stället för sina hem, säger Saga, men hon tror att intresset för retro trots allt är ganska konstant.
Affischen av den danske konstnären Björn Wiinblad pryder väggen i butiken.
Däremot märker de en tydlig förskjutning vad gäller vilken tidsepok som är på modet just nu. Vurmen för 50-talet är på väg bort medan intresset för 70- talet är på väg upp.
– Helt plötsligt är unga stormförtjusta i brun keramik och orange inredning, säger Sofie.
Har ni någon favoritepok?
– Egentligen är allting fint i rätt miljö och om man kör på fullt ut. Då spelar det ingen roll om det är rokoko eller pastelligt 80-tal, säger Sofie och får medhåll av dottern.
Ett auktionsfynd som Sofie Grandell aldrig kommer att sälja i butiken är hennes samling med böcker av Tove Jansson innehållandes brev och handritade illustrationer av konstnären själv.
Allt de hittar hamnar dock inte i butiken. Det finns fynd de har valt att behålla för sig själva. Saga har en originalillustration av Hans Arnold, som hon inte tänker skiljas ifrån och för Sofie är det ett antal böcker av Tove Jansson med personliga meddelanden, brev och illustrationer av författaren själv som får hjärtat att klappa extra hårt.
Den tydligaste skillnaden jämfört med den tidigare ägaren är ett tydligt intresse för retrokläder och andra textilier och ett avtagande intresse för porslin.
– Lite måste du trots allt anpassa utbudet efter dina egna intresseområden, säger Sofie.
Till skillnad från Prylos förre ägare säljer Sofie Grandell retrokläder.