En del av Bosse Johansson fritid ägnas åt att släktforska, under årets mörka månader är det inte ovanligt att han sitter ett par timmar varje dag. Ett fritidsintresse som resulterat i en rejäl databas med både namn och släktträd.
– Jag har ungefär 80 000 namn i min databas, säger Bosse Johansson, släktforskare i Vadstena.
I slutet av 80-talet bodde Bosse Johansson granne med riksarkivet i Vadstena. För att ha någonting att göra om kvällarna började han besöka riksarkivet och släktforska. Och intresset växte och har så fortsatt att göra.
Genom åren har han hjälpt kompisar och kollegor att släktforska. Det har lett till att han har en rejäl databas hemma med namn. I den stora namnsamlingen har han kunnat skönja vissa namnmönster. Han berättar att namnen kunde vara baserade på vilket yrke man hade, exempelvis om man var garvare, smed eller fiskare.
– Inne i städerna tog man ofta namn efter vad man arbetade med. En smed kanske valde Hammarstedt medan strömnamn ofta var mjölnare eftersom de bodde vid vatten där det var strömt.
Framför allt har han släktforskat i Motala, Vadstena och söder ut mot Jönköping och upp på västgötasidan av Vättern. Och sjön har även satt sina spår bland namnen rent historiskt.
– Jag har sett att fiskare tog namnet Vätter, exempelvis Vätterlund. Men jag har inte sett någon som har just bara Vättern som namn.
En skiftning som Bosse Johansson har sett under tiden då han släktforskat är när folk började ärva namnen. Det var under det sena 1800-talet som man fick släktnamn. Exempelvis om ens pappa hette Jan Andersson ärvde barnet efternamnet jämfört med tidigare då man ärvt förnamnet, berättar släktforskaren.
– Det gamla systemet var att ens barn skulle heta Jansson om man fick en son och Jansdotter om man fick en flicka. Men med det nya systemet fick man namnet Andersson i stället, säger han.