Tillsammans med maken Björn har Ditte bott i Motala sedan 1988, staden där hon har sitt hjärta och som hon flyttade till redan som liten.
Utbrottet av covid-19-pandemin har pågått i tre månader i Sverige efter det första fallet blev känt i Kina i januari. Det kräver en helt annan vardag och att prata om sådant som resor, som är ett stort intresse för Ditte, känns snudd på främmande i en tid med strikta reseförbud och karantänsregler i världen.
I dag är hon glad över beslutet hon tog tillsammans med maken Björn att göra något annorlunda direkt efter att hon slutade sitt jobb i regionen. När hon hade rensat datorn och lämnat över listor på alla grupper, forum och sådant som nya vårddirektören behövde veta packade hon och maken Björn väskorna och satte sig på tåget till hennes syster och hennes man i Köpenhamn. Därefter tågluffade de vidare i Europa, till Tyskland, Österrike, Kroatien, Italien och Frankrike.
– Det var fantastiskt med tanke på hur lätt det är med alla appar som finns med både tidtabeller och hotellbokningar, säger hon.
De planerade bara de första dagarna, sedan bokade de både stopp och boende vartefter.
Några turer till fritidshuset på västkusten har de också hunnit med.
Ditte Persson Lindells planer på att resa får vänta tills pandemin blåst över.
I dag är hon precis som de flesta andra hemma så mycket som möjligt. De tre barnen håller hon kontakt med via den gemensamma chatten i appen Whatsapp och per telefon. Hon tar vara på alla tillfällen att vara utomhus. Vårens fina väder bjuder in till trädgårdsjobb och varvas med promenader och golf, nyligen blev hon ordförande för golfklubben i Motala.
Det är i Motala Ditte har sitt hjärta, dit flyttade hon redan som tolvåring. Från villan där hon och maken bott sedan 1988 och som ligger centralt har hon öppen utsikt mot Vättern. Vattnet och den fina naturen är något av det som hon uppskattar mest i staden. Och närheten till storstäder är en bonus. Hemmiljön har gett stor avkoppling från alla beslut som följt med chefsuppdragen hon har haft.
I början var det lätt att stänga av alla tankarna på jobbet. Nu tänker Ditte mycket på alla tidigare kollegor och medarbetare som sliter varje dag i en tid där coronaviruset har vänt upp och ned på hela sjukvårdssystemet och satt näringslivet, ja hela världssystemet, på paus. Intensivvården är mer belastad än någonsin och hittills har drygt 150 östgötar avlidit i sjukdomen.
– Det är en svår tid och naturligtvis är jag orolig. Precis som alla andra hoppas jag att ingen i familjen eller bland våra vänner ska bli svårt sjuk. Jag har två barn som är läkare och som är mitt i vården med alla dess utmaningar. Jag och alla andra känner en stor tacksamhet till all vårdpersonal. Det görs ett fantastiskt jobb för att utöka kapaciteten inom intensivvården och samtidigt också klara att göra de svåra prioriteringarna när man nu måste dra ner på annan vård.
– Jag inser också att den största utmaningen säkerligen är att bemanna de nya vårdplatserna med tillräckligt mycket kompetent personal, och att se till att medarbetarna på alla enheter har rätt skyddsutrustning och förutsättningar att göra ett bra jobb utan att själva bli smittade.
Hon oroar sig även för ekonomin när många förlorar jobb och inkomster. Men hon tycker också att det är viktigt att fokusera på det som är positivt.
– Mitt i allt elände finns också massor av goda exempel på hur människor hjälper och stöttar varandra. Den delen gör mig väldigt glad, vi människor behöver varandra!
Från huset i centrala Motala har Ditte fin utsikt mot Vättern, närheten till vattnet är en av sakerna hon uppskattar med Motala.
Vårt samtal handlar förstås mycket om sjukvården. Där började hon först som praoelev när hon var 14 år. Med en mamma som var både sjuksköterska och lärare i vårdämnen var det ett naturligt val. Då var hon på en gynekologisk avdelning inom kvinnosjukvården, det som långt senare kom att bli hennes specialistområde. Men det var inte alls självklart.
– Det var förfärligt, när man såg hur människor led. Det fanns ju inte så bra smärtlindring på den tiden, men just den upplevelsen har gjort att jag fått vara med om utvecklingen till den goda vård vi kan ge i dag. Så det är faktiskt fantastiskt att jag fastnade just för gynekologi och förlossningsvård.
Ända upp till gymnasiet var teater ett stort intresse. Ditte har spelat allt från Pippi Långstrump till Dantes Inferno.
– Det har jag nog haft nytta av när man ska tala inför andra.
Men några drömmar om att bli skådis fanns inte. Till en början funderade hon på att bli gymnastiklärare, det var ett ämne hon gillade i skolan. Även pappa var lärare, så yrket låg nära till hands. Hon funderade också på att söka till socialhögskolan.
– Jag ville jobba med människor i någon form, så det där med att bli läkare kom upp senare.
Efter medicinska studier i Uppsala hann hon med arbete och boende i Norrköping, Stockholm och Göteborg innan hon flyttade hem till Motala. Där fick hon sin första anställning som specialist i gynekologi och förlossningsvård. Därefter har hon bland annat varit medicinskt ledningsansvarig läkare, verksamhetschef och sedan under elva år centrumchef för Barn- och kvinnocentrum i Östergötland. Hon blev vårddirektör på Universitetssjukhuset i Linköping 2015 och var dessutom biträdande regiondirektör de sista åren innan pensioneringen. Några år innan chefsjobben var hon även fackligt engagerad i Läkarförbundet i Östergötland.
– Jag har aldrig ångrat mitt yrkesval. Jag har fått göra så många olika saker, träffat många patienter, fått operera, vara med när barn föds, tagit hand om svårt sjuka människor, men också fått vara med i fantastiska stunder i människors liv. Att arbeta för hög kvalitet i vården har alltid varit viktigt för mig och jag minns särskilt när US blev utsett till Sveriges bästa universitetssjukhus.
Just teamarbete är något hon haft sitt främsta fokus på som ledare. Det är nog det som är en av hennes starkaste egenskaper, säger hon.
– Jag har haft förmånen att jobba med fantastiskt duktiga människor och jag har nog haft förmågan att få människor att göra sitt bästa. Det är viktigt att vara uthållig och göra det bästa med de resurser man har. Sedan har jag nog ett glatt humör för det mesta.
Ditte Persson Lindell, tidigare vårddirektör i Region Östergötland, gick i i pension för drygt ett år sedan och i pandemins spår tar hon alla möjligheter till att vistas utomhus, nyligen blev hon ordförande för golfklubben i Motala.
Framöver lär det bli många turer på rangen med golfklubborna.
– I dessa tider är det en idrott där man inte behöver oroa sig för att inte kunna hålla bra avstånd. Hoppas verkligen att vi tar oss igenom denna kris på ett bra sätt och att samhället så snart som möjligt kan börja fungera som vanligt igen.