– Mitt kusinbarn var svårt allergisk mot många födoämnen som ägg och mjölk. Han hamnade i anafylaktisk chock (akut allergisk reaktion som uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar på ett ämne. reds.anm.) Det är mycket otäckt och skapar oro både hos barnet och resten av familjen, säger Maria och fortsätter.
– Det gör att de här barnen och familjerna får sänkt livskvalité. Vart tredje svenskt barn i skolåldern har haft någon form av allergiska symtom och det vill jag kunna förebygga.
Maria är född och uppvuxen i Örebro och redan som barn visste hon att hon ville ha ett jobb där hon kunde hjälpa andra. Med tiden växte också ett intresse för hur immunsystemet fungerar fram. Hon läste naturvetenskaplig linje på gymnasiet och tänkte bli barnläkare. Men så började hon tveka.
– Tänk om jag skulle göra något fel och orsaka ett barn skada. Det är ett så enormt ansvar.
I stället hittade hon andra vägar till att arbeta med barns hälsa.
Efter studenten flyttade hon till Linköping för att studera kemi och biologi och i mitten av 1990-talet fick hon en doktorandtjänst vid Linköpings universitet. Då arbetade hon bland annat med en studie som jämförde hur svenska och estniska barn utvecklar allergier.
– Under 90-talet hade man sett att allergierna ökade bland svenska barn och vi ville ta reda på orsakerna.
Tesen var länge att ju mer förorenat område ett barn växte upp i desto fler allergier fick det. Men den visade sig inte stämma överens med forskningsresultaten.
I den jämförande studien mellan estniska och svenska barn visade det sig exempelvis att de estniska barnen hade färre allergier trots att dammet som samlats in i en bostad där hade mycket högre andel endotoxiner, potentiellt giftiga immunstimulerande substanser som finns på ytan av vissa bakterier, än i de svenska hemmen. Allt tyder därför på att de måste ha ett bättre skydd redan från början, kanske redan från livmodern.
Maria och hennes kollegor började fundera över tarmflorans betydelse och vikten av att bakterier förs vidare från mamman till barnet för att ge skydd mot allergiska sjukdomar. Hon gjorde en studie av barn som förlösts med kejsarsnitt och resultaten visade att de har en väldigt annorlunda sammansättning i tarmfloran ända upp till två års ålder.
Resultaten presenterades år 2013 och fick snabbt stor spridning.
– Det händer att föräldrar som ska förlösa med planerat kejsarsnitt hör av sig till mig och vill ha råd. Men jag är noga med att påpeka att jag inte kan ge några rekommendationer eftersom det ännu inte finns några kliniska studier, säger Maria.
Sedan några år är Maria professor i experimentell allergologi och hon håller just nu på att starta upp en studie där moderns bakterier ska tillföras barn till mammor som ska förlösas med planerade kejsarsnitt för att se om det minskar risken för att dessa barn att senare i livet drabbas av astma och allergier.
– Det är en studie jag velat göra länge, men det är enormt mycket arbete och mycket att tänka på innan man kan dra igång.
Dels är det praktiska detaljer som måste klaffa, dels etiska aspekter att ta hänsyn till. Men nu är allt planerat och godkänt och rekryteringen av mammor har startat i Uppsala. Efter sommaren ska rekryteringen i Linköping/Norrköping starta. Senare ska även mammor i Jönköping, Örebro och Umeå ingå i studien.
Ett yrkesliv som forskare är något som Maria trivs bra med och det har gett henne möjlighet att bo utomlands. Bland annat har hon bott i Australien och i Kalifornien i USA. Till Kalifornien reste hon år 2002 för att arbeta i två år. Med sig hade hon sin make och dottern Amelie, som då var ett och ett halvt år. Det blev två bra år, men inte helt enkla.
– Det här med barnomsorg ser ju lite annorlunda ut i USA jämfört med Sverige, konstaterar Maria.
Förskoleplatser i USA är dyra och barnuppfostran mycket mer uppstyrd och resultatinriktad från väldigt tidig ålder. Lösningen blev att en forskningssköterskas dotter följde med som au pair.
Maria säger att forskarlivet inte ännu är jämställt, även om medvetenheten och viljan till förändring ökat på senare år.
– Fortfarande är andelen kvinnliga professorer liten och studier visar att kvinnor och män, med exakt samma kvalifikationer, bedöms olika.
– Fördomarna finns hos både kvinnor och män och är många gångar omedvetna, men det är viktigt att få upp ögonen för problemet, säger Maria och berättar att en forskare på många sätt är väldigt utsatt. Det är tufft att hela tiden bli bedömd och utvärderad och att söka pengar till sina projekt.
– Och då är det såklart extra viktigt att bedömningarna är så rättvisa som möjligt.
När Maria inte arbetar gillar hon att påta hemma i trädgården vid villan i Ekängen. Hon gillar att cykla och promenera och så har hon tillbringat åtskilliga timmar i stallet med dottern Amelie, som rider.
– Jag tycker om djur. Vi har också två katter som tillhör familjen.
Men i sommar tar dottern studenten och funderar nu på att ge sig av utomlands ett tag och arbeta som au pair.
– Jag tycker det är jättekul att hon vill ut och se sig omkring, men det blir ju tomt såklart.
I arbetslivet är det dock full fart. Förutom de vardagliga göromålen, med föreläsningar, möten och analyser står en konferens i USA på schemat. Där ska hon utbyta tankar och forskningsresultat med kollegor från hela världen.
– Alla samarbeten, all ny kunskap och alla möten är det bästa med det här jobbet.
