Marcus André, som är en av initiativtagarna till Good News of Norrköping, är en positiv idealist. Men under arbetet med en dokumentärfilm om en EU-migrant brast det.
– Vi följde med till hans hem i Bulgarien och när jag stod där kände jag för första gången i livet total hopplöshet. Just där och då kändes det som att allt var kört. Det fanns inget att göra.
– Det var bara för en kort stund, men det var en omskakande upplevelse.
Föreningen fungerar som plattform och mötesplats för människor som vill hjälpa andra. Föreningen jobbar inte mot någonting, utan för.
– Det är ett viktigt förhållningssätt. Vi jobbar inte för hur vi inte vill att samhället ska vara utan hur vi vill att det ska vara.
Föreningen startade år 2014 och under dess flagg har flera projekt tagit form, som En jul för alla, sommarkollo och dialogforum.
Det positiva är utgångspunkten.
– Därmed inte sagt att alla ska vara glada hela tiden. Men jag tror att vill vi åstadkomma genuin förändring i samhället måste vi jobba för någonting.
Det var inom ramen för Good News som Marcus och hans dåvarande sambo Jessica bestämde sig för att göra en dokumentärfilm om en EU-migrant som levde som tiggare i Norrköping. Året var 2015 och paret var engagerade i det härbärge för fattiga EU-migranter som då fanns i staden. De hade ingen tidigare erfarenhet av filmproduktion och visste inte heller hur de skulle få tag på någon som ville ställa upp.
– Men det var inget problem. Vi frågade en man i tvättstugan på härbärget och han sa ja på en gång, säger Marcus och berättar att detta var en första ögonöppnare.
– Jag insåg att han helt enkelt inte hade något att förlora. Hans läge var redan så förtvivlat.
Och det skulle följa många fler insikter på vägen.
– Plötsligt förstod jag hur dumma i huvudet vi är här och hur lite vi faktiskt förstår.
De filmade mannen både i Norrköping och i hans hemby i Bulgarien. Innan avresan dit hade de bestämt att de ville bo hemma hos mannen, trots att han försökte avråda dem.
– Vi tänkte att det nog inte kunde vara så illa. Vi var ju vana vid festivalliv och camping i skogen.
Men verkligheten i Bulgarien blev chockartad.
– Väl på plats ville jag bara försvinna. Det är svårt att förklara hur det faktiskt var. Att stå där på ett stampat jordgolv, ingen toalett, hela gården full med sopor, kylan och skadedjuren.
Mannen de filmade var rom och inte heller den diskriminering han utsattes för var Marcus helt beredd på.
– Jag kommer ihåg att jag stod där och skämdes för att jag förstått så lite.
Marcus är uppväxt i Trollhättan, men flyttade till Krokek utanför Norrköping som tonåring. Han har alltid varit en person, som gärna vill se lösningar i stället för problem och som gärna tänker "outside the box".
Good News-projektet är något han ägnar sig åt ideellt på fritiden, men även i sin nuvarande yrkesroll jobbar han för att engagera människor i att göra Norrköping bättre. Han jobbar på Hyresbostäder som boinflytandekoordinator och arbetar för att de boende ska få så stort inflytande som möjligt över sin boendemiljö.
Innan dess har han bland annat arbetat som fritidsledare, kock, taxichaufför, nätverkstekniker och med nätverkande på universitetet. Ett tag drev han även ett eget IT-företag vid sidan om.
Det är tydligt att Marcus har ett starkt driv, är rastlös och energisk.
Men han erkänner också utan omsvep att de senaste åren varit tuffa, med kroniskt ryggont och en separation i bagaget.
– Det har blivit lite mycket. Jag har lagt så mycket energi på frivilligarbetet att privatlivet tagit stryk.
Egentligen tycker han att det finns en fara i att lyfta fram eldsjälar, som han själv, då han tror att det kan vara hämmande.
– Vi framställs som supermänniskor och då kanske man känner att "så mycket tid och kraft kan inte jag lägga ned" och så låter man bli, säger han och fortsätter.
– Den riktiga hjälten är ju exempelvis den ensamstående mamman som lägger en halvtimme i veckan på frivilligarbete.
Han tycker överlag att det är viktigt att lyfta fram att det är en gemensam sak att arbeta för ett bättre samhälle och hjälpa de som har behov. Att alla insatser räknas och är lika mycket värda.
– Ett bra samhälle bygger vi tillsammans och det är ingen tävling vem som gör mest.
Marcus framtidsplan är att Good News ska bli ett slags franchiserörelse och strax startar Good News of Linköping.
– Helst vill jag sprida konceptet nationellt. Det finns ju så många goda krafter som kan samverka.
När vi träffas är det bara en dag kvar innan Marcus och hans vän reser till Nairobi i Kenya.
På frågan vad han ska göra där svarar han att det är en ren semesterresa.
– Jag behöver verkligen ta igen mig efter en intensiv höst.
Men ganska snart lägger han till.
– Sen är det klart att jag är nyfiken på att se om det kanske kan finnas möjligheter till något projektsamarbete där också.
Idealister tar helt enkelt inte semester.