Det Àr solig förmiddag, frisk blÄst. à sa och Hasse Methander har stÀllt upp husbilen vid en hage i Tinnerö eklandskap och bjuder pÄ kaffe och hembakad fyriskaka. 15-mÄnadersvalpen Nova skuttar runt och blir Ànnu ivrigare nÀr en kortege med hÀstar kommer travande och gör övningar i hagen.
à sa och Hasse Methander sparar pengar hela Äret för att ha rÄd med rullande semester under sommarsÀsongen. Det blir ett tiotal turer pÄ ett Är. En del smÄresor, andra lÀngre. De stannar sÀllan lÀngre Àn en natt.
â Ja, det hĂ€r Ă€r vĂ„r grej, det Ă€r verkligen vĂ„r grej, sĂ€ger Ă sa.
SÄ vad Àr det som Àr grejen?
â Grejen Ă€r vĂ€l det att man kan stanna var man vill. Man har mat med sig och kan fika var som helst, sĂ€ger Hasse.
â Grejen Ă€r att man Ă€r fri, man kan Ă„ka nĂ€stan vart som helst. Det Ă€r bekvĂ€mt, det Ă€r inte en massa att sköta, sĂ€ger Ă sa. Man kan göra lĂ„ngresor men Ă€ndĂ„ sova i sin egen sĂ€ng. Det Ă€r ju vĂ€ldigt, vĂ€ldigt skönt att sova i sin egen sĂ€ng. Ja utan det hade vi nog inte orkat Ă„ka till Tromsö, till exempel.
Allt började nÀr Hasse fick svÄrt att mÀkta med allt fix med den Àlskade sommarstugan. Efter att ha haft en gammal husvagn med förtÀlt bestÀmde de sig för att testa att hyra husbil. Det blev en veckas resa till södra Tyskland via NederlÀnderna och Belgien. à sas 20-Äriga dotter hade gjort den ambitiösa planeringen.
â Vi kom ungefĂ€r till Rostock innan vi var osams⊠Vi hade olika visioner om resan. Allting tog lĂ€ngre tid Ă€n vi trodde. Vi fick aldrig pĂ„ vĂ€rmen och vattnet rann⊠Och Hasse gick runt och hade ont i ryggen och tjurade, sĂ€ger Ă sa.
De skrattar gott Ă„t minnet, som Ă€ndĂ„ inte lyckades avskrĂ€cka. TvĂ€rtom blev det fler resor till Tyskland, Polen, Tromsö, Lofoten. I juni kom de hem frĂ„n det senaste Ă€ventyret â TandĂ„dalen i Norrland.
Har ni nÄgot guldkorn som ni sÀrskilt minns?
â Det jag tycker var toppen var ju Lofoten, sĂ€ger Hasse. Och hela Norrland var fint, snön pĂ„ fjĂ€llen.
â Du fiskade ju skreitorsk dĂ€r pĂ„ Lofoten, fyller Ă sa i. Naturen Ă€r ju enastĂ„ende dĂ€r uppe.
Blir det inte tradigt att Äka sÄ lÄngt? Nej, det finns sÄ mycket att titta pÄ och man vet aldrig var man hamnar, tycker à sa och Hasse som betonar att det Àr Àventyret de söker.
â Ibland sĂ„ Ă€r mĂ„let mĂ„let och ibland sĂ„ Ă€r vĂ€gen mĂ„let, dĂ„ Ă„ker vi pĂ„ smĂ„vĂ€gar, sĂ€ger Ă sa. Vi har hittat sĂ„ mycket grejer tack vare att vi Ă€r ute och Ă„ker, vi Ă€r ju intresserade av nĂ€rodlat och gĂ„rdsbutiker och sĂ„dant, den dĂ€r chiliodlaren utanför Varberg till exempelâŠ
Vi kikar in i husbilen, som uppgraderats frÄn en med tvÄ britsar till en med Queen size- bed.
â Det Ă€r sĂ„ otroligt mysigt, sĂ€ger Ă sa, det dĂ€r att sitta i husbilen pĂ„ en camping en sommarkvĂ€ll nĂ€r det mörknar och lyktorna tĂ€nds dĂ€r ute. Och man kan vara ute men ocksĂ„ inne dĂ€r det Ă€r varmt.
Men Àr det inte jobbigt att trÀngas med en massa folk pÄ en campingplats? Nej, det tycker de inte heller, dÀremot gillar de att spana.
â Man blir sĂ„ synlig, folk gĂ„r dĂ€r i sina morgonrockar och pyjamasar, âjaha nu har hon varit och duschatâ, sĂ€ger Ă sa och ler.
De börjar prata om typer de sett lĂ€ngs vĂ€gen: Han i Warszawa som fĂ€llde ihop tĂ€ltet pĂ„ morgonen, hĂ€ngde det pĂ„ styret och cyklade i vĂ€g⊠i finklĂ€der. Den dĂ€r tanten pĂ„ en camping i Tyskland som varje kvĂ€ll dukade upp en mĂ„ltid till sig sjĂ€lv, ett glas vin pĂ„ bordet â vem var hon?
Ibland umgÄs de lite med nÄgra pÄ campingen, men inte sÄ att de hÄllit kontakten.
â Vi trivs vĂ€l med att vara med varandra och vĂ€xla nĂ„gra ord med nĂ„gra som kommer förbi och sĂ„dĂ€r, sĂ€ger Hasse.
â Vi umgĂ„s pĂ„ ett helt annat sĂ€tt i husbilen Ă€n vad vi gör hemma, spelar spel, yatzy, löser korsord tillsammans, sĂ€ger Ă sa.
NÀsta resa gÄr i juli, dÄ blir det Stockholm, JÀrvsö, Mora, Kristinehamn, ett Àventyr skrÀddarsytt för brukaren som à sa jobbar med. Det blir bÄde Skansen och zoo.
â Vi har blivit vĂ€ldigt bra pĂ„ geografi, jag har en vanlig kartbok dĂ€r jag fyller i överallt dĂ€r vi Ă„ker, sĂ€ger Ă sa.
à rets sista resa brukar gÄ till Kiviks Àppelveckor i september.
â Sedan sĂ€ger vi god natt till husbilen! sĂ€ger Ă sa.
Hur kÀnns det dÄ?
â DĂ„ Ă€r vi ganska mĂ€tta, för dĂ„ har vi upplevt.