Hon gör det klart att det är "BM" och inget annat. Dopnamnet var ett annat, men nuförtiden heter hon kort och gott: BM Löfström. Hon uppehåller sig också en stund vid begrundandet av att vara född 1956. Det året som verkar ha producerat de flesta av de bästa av alla de som i modern tid satt avtryck inte minst i svensk idrottshistoria. Det går liksom inte att komma runt allt det när man som BM är född det året. Men någon åldersnoja finns i övrigt inte för henne och det har hon heller aldrig haft. Men hon tänker sig inte vänta tills hon uppnått officiell pensionsålder. 
– Jag tänker ta ut semester som jag har kvar, så i höst börjar jag nagga på min pension. 

BM är född och uppvuxen i Motala. Några tankar på att flytta från stan har aldrig funnits. Vad det gäller familj så lever hon själv efter att hennes man Göran gick bort för 19 år sedan. 
– Så min familj består av min yngsta syster och hennes familj, samt min mamma. 
Hur såg din skolgång ut?
– Jag gick nio år i Skolgårda skola och sedan blev det Platengymnasiet i två år, där jag gick social linje. 

Hade du då tankar på ett framtida yrke?
– Jadå, jag skulle bli arbetsterapeut eller småskollärare. Så då kan man undra hur jag hamnade här?
Ja, hur hamnade du här på kanalbolaget?
– När jag gick ut gymnasiet fick jag sommarjobb på Epa och skulle sitta i kassan. Vilket jag gjorde några veckor. Sedan började jag på kontoret. När sommarjobbet var slut fick jag fortsätta om jag ville och det ville jag. Så gick Tempo och Epa ihop. Då fick jag sluta och gick då en AMS-utbildning. Det var en kontorsutbildning på ett- och ett halvt år där jag fick lära mig att skriva maskin och stenografera. Då fanns det ett halvtidsjobb på Göta kanalbolaget. Man jobbade halvtid på vintern och full tid när kanalen var öppen. Jag sökte jobbet, hade lyckan att få det och började 1980. 

Hon blev kvar och gick omgående upp och arbetade full tid med ekonomi, administration och trafikplanering. 
Trafikplanerare – vad gör du då?
– Det är många passagerarbåtar som går på kanalen och de är enskilda företagare så att säga. De får då lämna in sina turlistor till oss och sedan får vi se till att det inte kolliderar i slusstrappor och sånt. Det är det lite jobb med att se till så det funkar i Borenshult och i Berg. Det handlar alltså om logistik. 
Men du blev kvar i 40 år – då har du väl trivts rätt bra?
– Inte "rätt bra" – jag trivs väldigt bra. 

Så att BM inte hänger i tills hon når det magiska 65-årsstrecket har inget med brist på trivsel att göra. 
– Jag kom underfund med att när det blir 40 år för mig, i mars 2020, då ska jag gå i pension. Jag har inga problem med att bli pensionär, säger BM och ler vilket hon menar är hennes syn på pensionärslivet: problemfritt och just fritt. 
– Det handlar inte alls om att jag inte trivs här, för det gör jag både med mitt arbete och mina arbetskamrater. Efter att ha varit med om att min man avled hastigt, då börjar man tänka: vem vet hur länge man lever. Då har jag tänkt att jag ska se till att njuta medan jag har hälsan. 

Du har inga problem med att bli äldre?
– Nej, nej. Vad jag ser fram mot är att få rå min tid själv. Jag är varken morgon- eller kvällsmänniska. Att vakna till en klocka varje morgon när man ska upp och jobba ... Nej! Det ska bli så skönt att sova tills jag vaknar av mig själv. Sedan den där friheten att kunna göra vad man vill, vilken dag man vill. 
– Du förstår, jag bor i övre Charlottenborg och går till och från jobbet varje dag. Men även om jag är ledig så måste jag ut och gå en timme varje dag. Det är bra att ta det efter frukost så har man det gjort. Så jag promenerar gärna, ibland med en bok eller musik i lurarna. Ibland njuter jag bara av att gå, titta på naturen och lyssna på fåglarna. 

– När jag nu blir "friherrinna" så blir det trädgården eftersom jag har ett stort trädgårdsintresse. Jag har förmånen att bo kvar i vårat hus så jag har en trädgård. Där har jag många projekt som jag ska genomföra. Men bara jag kommer ut i trädgården så finner jag en väldig ro, jag glömmer till och med att äta lunch. 

Under sina 40 år på kanalbolaget har BM sett sex kanaldirektörer komma och gå. När hon började var inte kanalen i bästa skick, men på senare år så har pengar skjutits till och tänkandet att bibehålla en nationalklenod som Göta kanal är ett annat. 
– Nu får jag sluta min tid här med att se hur kanalen rustas upp. Det är så härligt att se och jag är så glad.