Jan är uppvuxen i Göteborg med två föräldrar som var lärare. Musikintresset kom delvis hemifrån, hans pappa sjöng och var violinist. I tredje klass började Jan att sjunga i skolkören, spela piano och blockflöjt. Hans resa som kyrkomusiker började också i tidig ålder, som 12-åring började han att spela orgel.
– Skolkantorn tyckte att jag var duktig och ville att jag skulle börja vikariera. Redan som 14-åring spelade jag själv i Askums kyrka vid Todderöd, berättar han.
Under gymnasietiden medverkade han i fyra körer. En av dem var Gaudiakören i Uddevalla som på den tiden tillhörde en av de åtta bästa ungdomskörerna i Sverige. Vid 20 års ålder flyttade Jan till Linköping för att börja studera teknisk fysik och elektronik med medicinsk inriktning vid Linköpings universitet. År 1970 började han i Akademiska kören med Lennart Ekholm som körledare.
– Jag startade Linköpings högskolas manskör 1973. Ungefär hälften av dem som var med hade inte sjungit innan. De fick ta några öl innan de vågade sjunga. De var mellan elva till tolv man och de sjöng i elva stämmor. Jag fick konvergera om så att det blev fyra stämmor istället, berättar han och skrattar.
Jan har ett speciellt minne från Akademiska kören som får honom att dra på munnen. Det var år 1975 när det var invigning av universitet och kungen skulle komma till Linköping för att vara med på invigningen.
– Vi skulle göra en egen hemmalikör till kungen. Han hade nobbat det i Lund. När han skulle klippa bandet sa vi att vi skulle skåla för universitetet, och han tog den. I tidningen stod det att kungen invigde universitet och drack hembränt. Men det var inte hembränt, säger han och skrattar.
Jan var med i Linköpings högskolas manskör fram till 1977 när han träffade kvinnan som kom att bli hans fru. Hon hade barn sedan tidigare och han blev bonuspappa.
– Det var en stor utmaning att bli styvfar. I början tyckte de att det var lite jobbigt. Men de växte upp med mig och så småningom blev jag sedd som en pappa för dem.
När Jan var 46 år gammal bestämde han sig för att sadla om och studera elektronikdesign vid Campus Norrköping.
– Jag tog tjänstledigt som kyrkomusiker och ville utveckla den andra hjärnhalvan. Under den tiden gav statsmakten en annan möjlighet till de som ville studera vid högre ålder. Jag tyckte att det var lika bra att passa på innan det var för sent.
Efter fem års studier återgick Jan till kyrkomusiken. Han började jobba som körledare för sex kyrkor i Mantorp i Vifolka.
– De i min omgivning sa att jag skulle ha mycket roligare som musiker än som civilingenjör. Jag har förstått på senare år att det faktiskt är mycket roligare att hålla på med musik, berättar han.
Musiken har haft en stor inverkan på hans liv. Förutom familjen har musiken varit halva hans liv.
– Musiken är som en sport som ska klinga, och det krävs en del för att få den att stämma.
I dagsläget bor Jan i Gammakil, men spenderar större delen av sin tid på Åland. Där vikarierar han sedan fyra år tillbaka som kyrkomusiker och musiklärare. Den 25 juli fyllde han 70 år. Då passade han på att slå på stort med fyra dagars firande. På den stora dagen hade han en fest och på kvällen samlades han och ett gäng vänner vid Domkyrkan i Linköping för att lyssna på orgelmusik. Dagen därpå besökte de Gamla Linköping på förmiddagen.
– Sedan åkte jag med kryssningen Wasa Lejon på Roxen. Man fick äta så mycket man orkade. Jag passade på att äta åtta räkmackor, berättar han.
nathalie.wahlbeck@ostmedia.se