Det är ett jobb med stor bredd, berättar Camilla.
Sköta visningar – ofta utklädd och iklädd en viss roll, ta hand om besöksbokningar, utveckla nya visningskoncept, få i gång samarbetsprojekt, marknadsföra, sköta sociala medier, bygga utställningar, skriva texter.
– Det är jätteroligt. Bara att jag ibland önskar att jag kunde klona mig och vara på fler platser samtidigt.
Camilla Gullin är intendent för de museer som drivs av kommunen: Charlottenborgs slott, Rundradiomuseet, museilägenheterna på Verkstadsön, och delvis för Industrimuseet, som även förvaltas av Motala Musei- och Hembygdsförening.
Sommaren har varit livlig. Charlottenborgs slott hade i snitt 50 besökare per dag, förutom alla förbokade grupper, vilka kan bestå av föreningar som arrangerar utflykter och bussgrupper som ofta kommer långväga ifrån.
Under höst och vinter är slottet öppet bara för bokade grupper; det betyder många skolklasser men även nu andra besöksgrupper.
Det ska hända en hel del annat på museifronten i höst.
– Vi ska ha en föreläsningsserie, två med konstinriktning, varav en med fokus på träkonstnären Sophia Isberg och en om de Königsmarckska tapeterna, och två om de arkeologiska fynden i Motala. Vi har annat på gång också, så jag uppmanar alla Motalabor att hålla utkik!
Aktiviteter på Charlottenborgs slott kommer även att vara en del av Kulturnatten.
I egenskap av guide har Camilla skött många sommarlovsaktiviteter, som spökvandringar, och då klär hon ut sig. Hon säger sig inte ha något särskilt intresse av skådespeleri, men…
– Jag plockar väl fram min inre skådis när jag klär ut mig till husfru Hilda på slottet och till verkstadshustru. Man har ju mycket att vinna som guide på att levandegöra historia och det blir fler frågor från besökarna, särskilt från barnen.
Under Industriarvsrundan en helg i början av september iklädde sig Camilla rollen som verkstadshustru i museilägenheterna på Verkstadsvägen.
– Dit kommer många som verkligen har egna perspektiv på det jag visar och berättar om. Många Motalabor har ju en relation till Motala Verkstad och till detaljer som gamla järnspisar och sådant. Där har jag guidat även grupper av nyanlända som går på SFI – och någon från Syrien kan utbrista: ’En sådan fotogenlampa hade vi hemma!’
Camilla tycker att historieintresset i allmänhet är stort.
– Det visade sig under Industriarvsrundan. Det gäller att nå ut och det kan vara utmanande att göra satsningar samtidigt som vi har sparkrav.
Finns det ett historieintresse bland unga?
– Ja, barn är ofta väldigt intresserade och kommer med skarpa frågor. En gång var det en tjej som frågade ’Hur gjorde de på den tiden när de fick mens?’ Väldigt bra fråga, som jag blev tvungen att försöka hitta svaret på.
I tonåren minskar historieintresset; mycket annat pockar på uppmärksamhet då, men det kommer ofta tillbaka när man blir äldre, menar Camilla.
Camilla själv är ett exempel på hur ett historieintresse kan födas plötsligt när man är mycket ung.
– Jag var lillgammal, säger hon med ett skratt.
– Jag läste jättemycket och var redan som sexåring inne på Gustav II Adolf! Mina föräldrar sysslade inte alls med sådant, jag hittade allt det där själv. Kanske handlade det om att jag ville tänka mig bort till en annan tid.
Camilla Gullin har varit trogen sin barndomsdröm. Detta är sedan två år hennes första jobb som museiintendent. Studierna bedrev hon på Linköpings Universitet: kulturvetenskap, masterexamina i kultur- och mediegestaltning och i samhälls- och välfärdsstudier.
– Sedan har jag studerat utställningsmediet, om hur man bäst åskådliggör med utställningar.
Camillas drivkraft är att föra ut och levandegöra historien, säger hon. Och hon har idéer, för till exempel Charlottenborgs slott.
– Med små medel kan man göra mycket. Min vision för slottet är det ska ha låga trösklar, det ska vara en levande mötesplats för alla som bor här i närheten. Vi kan ha fler arrangemang som levandegör historien, sådant som vikingalive eller deckargåtor för barn, som vi hade i somras. Och man kan öppna slottet för konserter. Det är ju jättebra lokaler, stora och luftiga!
Per Carlsson