Sex år av rättegångar

Domen i Stockholms tingsrätt innebär ännu en etapp av sex års rättegångar. Det var asfaltjobb i Östergötland som knäckte kartellen kunde Corren avslöja redan 2001.

Linköping2007-07-10 00:00

Enligt uppgifter till Corren hade NCC " i praktiken" haft monopol på asfaltjobb i Linköping i mer än 30 år.

2000

1 oktober får Eddie Jakobsson lämna sin post i NCC som Sverigechef för asfalt och det blir början till slutet för kartellerna.

10 oktober bildar Åtvidabergs markbyrå ett asfaltbolag.

2001

28 februari spräcks kartellen eller "monopolet" då Åtvidabergs markbyrå får asfaltjobben i Linköping.

1 mars börjar NCCs tidigare Sverigechef på Markbyrån i Åtvidaberg.

Sju andra som jobbat i ledande positioner med asfaltjobb går till Markbyrån.

6 mars

NCC försöker att köpa Markbyrån.

11 april

NCC polisanmäler flera anställda inklusive Eddie Jakobsson för grovt bedrägeri, sedan det visat sig att NCC betalat ut fem miljoner i luftfakturor.

Maj

Konkurrensverket får de första tipsen om asfaltkartellen från Markbyrån men skriver av det i brist på bevis. "Ärendet ligger kvar i Konkurrensverkets diarium och kan komma till nytta i verkets fortsatta och prioriterade arbete med den aktuella verksamheten", förutspådde Ove Högrell på Konkurrensverket i en tjänsteanteckning. I själva verket hade Konkurrensverket en egen utredning på gång.

2 maj

"Avhopp upprör NCC." Corren börjar berätta om det som blir asfaltkartellen. Att NCC stämmer en avhoppad medarbetare det avgångsvederlag han fått på grund att han hoppat av till en konkurrent, Markbyrån i Åtvidaberg.

1 juli

Corren avslöjar den misstänkta kartellverksamheten och att cheferna polisanmälts. De anställda säger till Corren att de kommer att gå till Konkurrensverket.

Juni-juli

De anställda kontaktar åter Konkurrensverket .

5 september

NCC stämmer Markbyrån på 3,1 miljoner kronor som NCC anser har betalats ut felaktigt.

23 oktober

Åklagare Jonas Strömberg åtalar sju tidigare NCC anställda för grovt bedrägeri eller medhjälp till grovt bedrägeri.

Natten mellan 24-25 oktober

Konkurrensverket slår till mot flera stora svenska entreprenadföretagen för att leta efter bevis för asfaltkarteller.

2002

31 januari

NCC erkänner kartell i ett antal fall.

6 mars

Peab lämnar en internutredning till Konkurrensverket där man nekar till kartellsamverkan. Flera andra bolag arbetar också med internutredningar.

13 juni

Linköpings tingsrätt friar de NCC anställda och konstaterar att det rått en kartellkultur inom NCC. Domen överklagas.

2003

21 mars

Konkurrensverket stämmer Skanska, Peab och NCC och flera andrabolag på 1,6 miljarder kronor i konkurrensavgifter varav NCC krävs på 472,5 och Skanska 664,2 miljoner kronor.

Linköpings kommun stämmer NCC och Skanska på över 17 miljoner kronor i skadestånd. Genom kartellverksamheten kunde NCC få asfaltjobben till ett pris som uppskattades ligga 40 procent över ett pris i äkta konkurrensupphandling.,

2004

1 augusti

Göta Hovrätt fastställer Linköpings tingsrätts friande domar mot de tidigare NCC-anställda. Även hovrätten anser att beloppen har att göra med "kartellkulturen inom företaget. En anställd fälls på en mindre punkt, att han hade bekostat en renovering med företagets pengar.

2005

Linköpings kommun ökar skadeståndskravet med 6,6 miljoner kronor.

27 september

Rättegången, den hittills största i Sverige, startar i Stockholms tingsrätt under ledning av rådman Lars Borg.

"Så många parter" så att det ser ut som ett skolupprop i rättssalen skriver Correns utsände.

2007

31 januari

Kartellmålet avslutas efter 42 förhandlingsdagar. Konkurrensverket yrkar sammanlagt 1 242 640 000 kronor i konkurrensavgifter.

NCC som tycker sig "hjälpt till" i utredningen med att få fram sanningen kring asfaltkartellerna åberopar sin rättighet att få sin bötesavgift på 382 miljoner sänkta.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!